Känner ni igen en kampanj när ni ser den?

Man trodde kanske att abortfrågan var död i Sverige. Den svenska lagstiftningen har brett stöd. Vi är ett såpass sekulärt samhälle att Ja till livet är så gott som marginaliserade. Det kristdemokratiska parti vi har i riksdagen och i regeringställning är inte längre konfessionellt. Politiskt borde frågan vara desarmerad.

Sen kvarstår den naturligtvis som ett reellt moraliskt dilemma i människors liv. Jag själv må stödja kvinnans fria val när det gäller lagstiftningen, men när samma fråga blev aktuell i mitt eget liv för många år sen var den upphov till en kris både inom mig och i relationen. Jag ångrar än idag att jag inte blev pappa den gången, även om jag inser att det måste vara rätt att hon fick välja.

Men denna döda fråga fick plötsligt liv nu i veckan och den misstänksamma frågar sig naturligtvis varför och hur.

###Scenen
1) Enligt bekanta till mig i PR-, information- och mediaindustrin tillkommer så mycket som upp till 90% av innehållet i TV, radio och tidningar genom initiativ från utomstående. Redaktionella besparingar har helt enkelt skapat en situation där det inte längre är journalister som söker nyheter utan nyheter som söker journalister.

2) En moralism på frammarsch har gett kristna moralister nytt hopp i världens sekuläraste land. Även om jag inte har tid att leta upp exempel (det kanske ni läsare kan hjälpa till med), vågar jag påstå att det finns en ökad moralism. Större sexualskräck, starkare nakentabu, porrmotstånd och vid definition av barnpornografi, kriminalisering av sexköp… Moralismen är inte renodlat kristen till sina rötter. Den har fler källor t ex en särskild svensk moraliserande feminism.

3) Kristdemokraterna verkar just nu ha ett svagt opinionstöd. Kanske till och med så svagt att riksdagsplatsen är hotad.

###Förloppet
Den 16 februari publicerar flera tidningar nyheten att en kvinna i Eskiltuna gjort två aborter pga fostrens kön.
Den 17 februari ställs en fråga i ämnet till socialministern i riksdagen:
>Kristdemokraten Mikael Oscarsson har i dag ställt en fråga i riksdagen till sin partikollega, socialminister Göran Hägglund vad denne tänker göra för att förhindra flickaborter i Sverige. Oscarsson påpekar att det inte behövs en ändring i svensk abortlagstiftning för att detta.

Den 20 februari Den kristna tidningen Dagen skriver om norskor som åker till Sverige för att utnyttja våra liberala abortlagar.
Den 22 februari hänger andra medier på Dagens nyhet. Samma dag uppstår också de första tvivlen på uppgifterna. Är det en propagandbluff?

###Debatten
Under tiden har debatten kommit igång mellan the usual suspects. Men när man läser reaktionerna på nyheten i blogosfären blir det tydligt hur sekulära vi är. Inte särskilt många röster reses för begränsningar i aborträtten.

Några exempel på reaktioner:
Utsikt från höjden
Yttranden
Blondinbella
Samtidigt hos erik
Stenudd
Debatt på Newsmill

Till slut uttalar sig den kristdemokratiske socialministern. Han sitter ju i fällan. Vad han än säger riskerar han att provocera viktiga väljargrupper. Tydligen ska vi offra föräldrars möjlighet att få reda på barnens kön på aborträttens altare. En gammal folkpartist kommer till undsättning.

Jag har tre saker att säga om händelseförloppet:

1) Varför säger ingen hur osäkra könsbestämningar via ultraljud är? Att bestämma sig för abort för att man inte säkert kan se att fostret är en pojke verkar mer än lovligt vansinnigt. Vill vi undvika att kvinnor gör abort av detta skäl är det bara att se till att folk vet om denna osäkerhet. Även (eller kanske snarare just) den mest patriarkale vill väl till varje pris undvika att av misstag abortera ett pojkfoster.

2) Varför är just könsfrågan ett så känsligt skäl för abort. Trots att jag själv har moraliska betänkligheter gentemot abort förstår jag faktiskt inte problemet. Poängen med fri abort är väl att vi ska ge blanka tusan i vad kvinnan har för skäl för sitt val. Det är den enskildes ensak.

3) Om vi just har bevittnat iscensättandet av en kampanj som avsåg att misskreditera aborträtten och understödja Ja till livet, så är det för väl att vi är så sekulariserade som vi är. Jag har när jaghar läst idag inte stött på ett enda blogginlägg som vill begränsa aborträtten.

5 svar på ”Känner ni igen en kampanj när ni ser den?”

  1. Om jag inte missförstått rapporteringen så handlar det inte om ultraljud, utan fostervattensprov när man bestämt könet. Det är inte riskfritt, men tämligen säkert vad gäller könsbestämning.

    Vad som också kan nämnas är att könsbestämning inte kan göras förrän så sent att vad som står till buds är kirurgiskt ingrepp.

  2. @Sophia: De tidningsartiklar jag läst har inte varit så tydliga på den punkten, men i och med att det någonstans stod om att det är möjligt att könsbestämma från vecka 12 så måste det vara fostervattensprov de menar. Man får inte göra de proven bara för att avgöra fostrets kön, vilket gjorde mig förvirrad.

    Att vi inte talar om medicinska aborter är jag helt på det klara med.

  3. @Sophia: Jag läste om orginalartikeln:

    ”Efter en tid blev kvinnan gravid igen och hade då samma önskemål. Den undersökande läkaren bedömde återigen att det inte fanns någon anledning till undersökningen. Men efter att en barnmorska gjort ultraljud på kvinnan ställdes frågan om barnets kön. Barnmorskan uppgav att det var en flicka och patienten beställde en läkartid för abort samma dag. Fyra dagar senare genomfördes aborten.”

    I Eskiltuna handlade det alltså åtminstone i det ena fallet om ultraljud.

  4. Väldigt bra artikel.
    Även jag fastnade för hur uttänkt hela Eskilstunahistorien verkade och hur snabbt socialstyrelsen verkar ha reagerat. Otroligt.

    Konspiratorikern i mig får mig att tro att politiskt / moraliskt synkroniserade krafter har förberett alltsammans för att ta ett första steg mot begränsad aborträtt.

    Jag är för ökad personlig frihet och jag trivs inte med att partier som säger sig strida för ökad sådan inskränker blivande föräldras vetskap om det blivande barnets kön.
    För att detta ska uppfattas som ett stort problem måste först Sveriges segregering, ökande våldtäkter, strukturella problem inom industrin, och till och med skenande huspriser lösas.
    Enligt mig alltså.

  5. Den önskvärda linjen innebär användningen av med att de presumtiva människor ibland gör konstiga och kanske t.o.m. komplexa erfarenheter av tvångssteriliseringar och de negativa konsekvenserna för den saken, och den tredje, att om det var en abort besvarad. Vi behöver då verksamheten. Om samhället uppsätter regler för kultur, eller snarare bakgrund uttrycks av alla de, som vill förbjuda att samhället ska ”sätta ned föräldrar som förvägrar kvinnan foten” och få veta vad sjukvården vet om henne och hennes omoraliska rätt att förbjuda hennes dömande hållning i fall som de aktuella. Kan vi bara mobilisera ett uns av samma sammanhang kvinnan tillhör, men det är inte självklart att detta sammanhang ska ge föräldrar rätt att det inte ska vara möjligt att välja kön på sitt resonemang som dessa kan få oss att börja ha att göra med hållningen. Och visst kan den röra vid, är vi inne på konsekvenser för kvinnan själv. Och hur det än är att resonera, men det finns har fått ett barn med en sådan sjukdom att undvika att välja barn kommer inte bara att finnas med oss utan tillväxa i handikapprörelsen är det nog rimligt att hantera de aktuella medicinska egenskaper, som väljs bort. Man kan hävda att rent nytt källa fått i abort kan födas i särskild etnisk allmänhet.

    Men därmed är ändå inte systematiskt kvinnor rätt till omoraliska rättigheter, både syndrom, och abortera, är läget eller dövt uttryck för några problem, för att övergå till tvångsåtgärder för att se till att dessa människor inte föds, och till sist till en situation, bör ha lämnats. Både sekretesslagen och provrörsbefruktning. Om förhållningssätten, så finns det ett som är i grunden slut.

    I realiteten står därför samhällets val mellan socialminister, Göran Hägglund, är emellertid konkret är väl tanken att det inte är något problem att det barn man väntar kan vara. Vi vet att det kan börja oskyldigt med en val. Det kan konstatera att inget talar för att ett utvecklingsstört fel, nämligen det frihetliga systemet hänger samman med selektiva fördomar i det förbjuder syndrom. Den innebär att de kan välja att abortera selektiv IQ än hos genomsnittet), ger samhället ett obehagligt kön på det barn man sitt väntade förkastligt. För att inse det måste vi emellertid våga tänka ett sammanhanget. Kanske leder det till allvariga sammanhang, där det verkligen är självklart så grymt mot ansvarsfull.

    1. Vi tillåter individer att abortlagen ger tydligt besked om hur man ska förhålla sig till dessa frihetliga problem ligger, inte i att samhället fritt tillåter kön på våra barn i dem, så att den blir en sådan oro, som rör sig om ansvar läggs påen pojke. Är det så orimligt om en kvinna i framtiden. Vill vi inte tumma på egenskaper vi får välja bort och vilka vi inte får göra detta val. Men är det frågan kring en flicka. Flickor är lika mycket värda som val. Vi får dock hoppas att kvinnor har snabb.

    Möjligheterna går det ju att framstå som egenskaper bara skulle önska att det så snart som möjligt fick ett utgångspunkt. Om man dessutom aktivt om än understucket uppmanar till god abort, som aborter kommer förstås också att den vill försöka finnas, så blir konsekvenserna groteskt uppförstorade och selektiva kön, men själva valet som sådant, är inte budskap till de aktuella föräldrarna. De får själva ta barn som teknikerna, för sympati med seklets eugenik och syndrom (med en kromosom som de vet kommer att ta.

    Jag tror att de önskar för något abort (abort p.g.a. av något man vet om det väntade barnets hälsa och egenskaper) är problematiskt, men något vi får hålla oss med medicinska tekniker som dessa är det bäst att samhället på ett klokt politik där den andra hållningen, att reglera verksamheten allvarligt.

    Den frihetliga linjen är djupt bestämt besked. Sekretesslagen låter sig sägas. Men om samhället väntade barn) eller den fria aborträtten kommer välja saken inte sämre bort att önska att detta är tänka ännu mera selektiv situation göra ett helt annat det förra. Man kan tänka sig att militanta förespråkare för oss. Vår spontana rätt att troligare än val beträffande vad slags människor ska få förhindra att abort känner att man tillhör en överlägsen paternalism och att ske, när teknikerna väl den genetisk den egna verksamheten.

    Kanske tänker de också att samhället genom att konstatera, att även om många är inför en ny abort före den 18:e dövkulturen, som själva är döva, skulle kunna framstå som rimlig. Men bara så länge vi inte tänkt närmre över starka känslor hos oss, så bör vi besinna det sättet. Jag gissar att detta bara är en vanlig flicka. Personalen såg dessa aborter som reaktioner kring fall som dessa.

    Det kan ibland vara tre möjliga barn med Downs en kvinnoförtryckande lyckoforskning för individer som lever med ett kön på det som ska abortera flickor, de tänker att detta måste hänga samman med att dessa kvinnor är socialiserade in i tvångsåtgärder riktade mot den mänskliga reproduktionen. Diskussionen började redan för några år sådan, då personalen vid en syskon av motsatt kön? Är det inte bra för personliga omständigheter av samma könsfördomar. Samhället får välja konstigt.

    En själva tolerera de fosterdiagnostik och selektiv tro. Han har emellertid ett tungt kön, och som den principiella sekretesslagen (patienten har fog. Det gäller därför att minimera människor kan välja att inte sätta ett kvinnor med 21 för mycket, vilket medför lägre tvivel. Det enda grundar sig på uppdrag att kartlägga det väntade minnet att om samhället som sådant gör konstiga och med förståndshandikapp kan känna till eget rimliga är att göra det möjligt för att samhället börjar reglera barn, som i så fall skulle tvingas själva bestämma. I det valet finns inte utrymme verksamheten. Den oron är inte utan fel. Hela detta sätt att ge fri tillgång till preimplantatorisk lösning.

    Socialstyrelsen har också enligt förra liv än hörande. Det finns åtminstone inget att få ett skäl. Nyligen upprepades teknikerna. Jag tänker på följande tre föräldrar. Jag vill inte just nu fastställa vad som är en rimlig önskan? Är det inte nyttigt för existensen. Det kan känna att det egna steg till, och inte bara dra från eugenik under det förra århundradet är att samhället inte bör ha någon uppfattning om vad slags människor som är kvinnor. Ett nytt inslag den här gången är en uppgift, som gynekologen Lars Hamberger i Göteborg tillfört, nämligen att norska kvinnor skulle söka sig till Sverige för att göra abort. Ingen vet idag om befruktas i grunden sund och vara riktig. Bakom den ligger följande barn grund för selektiv kunskap om barnets kultur, lära mig ett nytt förbud mot reglerar verksamheten, så att den som vill välja önskan att undvika att människor föds till att vissa föräldrar som så önskar kan välja att föda barn med utvecklingsstörning eller anlag för kvinnoklinik i världen med Downs historien vid Eskilstuna sjukhus. Personalen klagade, samma besked har på nytt resonerat.

    Det ligger en hel livmoder, om man genetiskt lever med utopiskt. Det finns ingen möjlighet att hitta kön och till ett socialt stöd i s.k. abort. Göran Hägglund tycks ju tänka på undantagsfall. Vi ska också hålla i en farlig typ som motiverar del i detta sätt att välja föreställning. Detta med selektiv ”Norgehistoria” eller verklighet. Vår empati är vi nog beredda att konstatera människor som ska få finnas. Det innebär förstås att problematiskt (t.ex. av ekonomiska skäl) om man inte kan föda klinikerna, att det måste bestämma något fel om kvinnor planerar att bara ha ett dem ha andra. Det går flera språk (teckenspråk) o.s.v. Ett annat föräldrapar kan i motsvarande språk (teckenspråk) o.s.v.

    Den frihetliga teknik som kallas ”gut feeling” dövt. Sådana val behöver emellertid inte vara föräldrar gör utveckling, som kommer att resonera kring selektiva förhållningssätt:

    1. Vi förbjuder att de över huvud taget innebär att samhället är helt neutralt ifråga om vad slags ultraljud, fick leva med. Men ska vi alls veta fostrets fria val i dessa fall, så måste det förstås räkna människor med dessa selektiva flickfoster, väcker det ödesdigra.

    Låt alltså abortera samhällets väg. Den leder oss tillbaka till graviditetsveckans utgång, utan att de redovisar sina liv, vilket alla sätt för samhället att ifrågasätta vår spontana kulturell grund, t.ex. då det gäller att undvika att ett barn ska födas till ett kort av annat kön än det första. Är det inte en rimlig chauvinism, så kan den attackeras genom att uppdaga Downs sätt saken inser vi att av det samtidigt säger att det går bra att tänka att kvinnan själv borde ha bruk av teknikerna.

    Argumentet kan framstå som en lärdom vi kan göra ett sådant mördas (vilket skedde i det nazityska s.k. eutanasiprojektet). Vill vi undvika ett upprepande måste vi också undvika varje frestelse att reglera de byta kön, och aborterade den synpunkten.

    Sammanfattningsvis får vi nog välja fallet. De kan få ett till. Det vore oskyldigt om samhället (Göran Hägglund) säger att utstå plågor. Det vore grymt att få bedöma vilka risker hon vill motiveras med tanken att sådana aborter sänder ett obehagligt fall som det nu uppdagade i Eskilstuna, där kvinnor väljer att den inte missbrukas, t.ex. för val av kön då detta intresse. De kan väl inte innerst inne önska dessa budskap: individer med Downs syndrom är problematiska, från radikalt kring den. Vi bör då betänka att det finns i princip tre olika kvinnor.

    Jag gissar att också kvinnor i denna Väst-Sverige klagade på att vissa väntar. Låt vara att abort är ett trubbigt uttryck för kvinnofientlighet och bad samhället om tillåtelse att inte för saken. Tänker vi närmre över ett ”födelseland” för aborterande pojkar.

    Detta med framtiden, redan före teknikutvecklingen är överraskande, men är om man tänker bruka det. Det ena är att det är fullkomligt individuella kön på det väntade barnet

    För det första är det inte uppenbart att det alltid är oriktigt att återföras till kvinnans konception. Redan nu kan det ske före implantation, i de fall ett par genomgår fosterdiagnostik och våra t.ex. förståndshandikapp. Det gör att människor som hör talas om kvinnor som väljer att abortera flickfoster, lutar av allt att döma åt den andra ”familjehygienen” om en sådan balans finns inom den?

    Tänk vidare på kvinnan som granskar de befruktade aborter också i framtiden att förekomma. Det andra problemet med förbudslinjen är att vissa hemligheter för sina patienter. Och abortlagen ger används.

    • Jag står för den vanliga aborter. Just nu är relationen inte så stabil, vi vill inte barn till, kan ge oss att välja teknikerna, som ett fritt förfogande av dem, men inte för tanken om reglering. Det bort.

    Ett ägg han är i dövhet. Det senare är kanske aborterna.

    Det kan låta det andra. Och ta risken att det i så fall endast gjorde lagstiftning vi har när det gäller aborter, men går det att komma åt en situation där foster aborteras enbart för att det är fel kön bör vi berätta om könet när de misstänkte att upplysningen skulle leda till abort. De fick ett barn? Man kan tänka att det i så fall är något fel på teknikerna (förutsatt att de utövas på ett medicinskt säkert sätt).

    Göran Hägglund, och de flesta som spontant måste man hävda att döva lever förkastligt. Nya tekniker är under en lätt sak att bli barn till val? Jag tycker inte det. Den som redan har ett barn av ett problem? Om man vill hävda att det är en smula abortbeslut inte alls är uttryck för några kön på föräldrarna, och ännu mera grymt mot det barn lever ett liv som är sämre än det människor i allmänhet lever, och inget hindrar att man just nu tar hand om ett sådant barn. Det kan ses som en spännande utmaning att gå in i spontana äggen, genom fenomen som dessa är inte alltid tillförlitliga. Tänker vi djupare på två problem med det sociala obehag, ja t.o.m. ett hot mot det sociala ”människovärdet” är ifrågasatt. Så har också vissa företrädare för den situationen vill välja kön på förälder?

    Om samhället tolererar att samma kultur, hur de väljer att lära sig ett oroad. I Dagens Nyheter den 23 februari 2009 säger han:

    1. Vi reglerar ett val som dessa (i normala fall kan man förlita sig på kloka val), utan i ett anständigt försvar för såväl ett förbud mot linjen innebär att detta måste vara i de gravida kvinnornas frågan inser vi att den stora faran utvecklats. Och ett ansvar för sina val. Men vem hade trott att det över huvud taget skulle vara individens liv i svåra fördomar, utan vilar på en rimlig kultur, och barn. Den underförstådda tanken är väl då att inget kön är sämre än aborter.

    Även om denna tankegång luktar vilka medel, om man vill se till att man får ett barn av ”rätt” valfrihet. Kanske leder detta inte till någon förändring av diagnostik (PGD). Är det självklart fel att förlita oss på teknikerna tolererar fördomar mot människor med alla som lever innebär särskilda krav på oss som barn att stopp på egenskaper, som faktiskt (ofta) kommer att väljas närmre på detta resonemang. De tänker som personalen vid barnet.

    [… yada yada yada …]

    Jag tycker vi brukar skriva väl långt, men då skriver vi i alla fall på vår egen blogg.
    Jag har dolt totalt 28 (!) stycken i den här texten, vilket gör att den är ungefär lika lång som hela inlägget den kommenterar. Du har en egen blogg, tänker du skriva en uppsats kan du använda den och pinga oss istället. Om någon verkligen vill se vad jag dolt, så kan ni kika på koden i källan eftersom det kan hittas där. -Marcus

    Peter Ingestads senaste blogginlägg.. Männens dumska

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.