Argumentation på tomgång

Moderaterna upprepar nu samma trötta och sönderslagna argument in absurdum. Ibland får de hjälp av något annat ljushuvud, men oftast står de i ensam majestät medan folket pekar och påpekar att kejsaren är naken.

Några moderata politiker har fattat, men det kunde man inte tolerera så man går ut med ett internt mail. Fast man kunde lika gärna ha låtit bli, för mailet innehåller exakt samma idisslande som utmärker hela debatten från moderat sida. Det skall vara ett förtydligande, men tillför noll och intet.

Men för att plocka sönder idiotierna ÄNNU en gång — de som nu senast rapades upp i mailet:

Massavlyssning eller inte?

Sorry Tolgfors bara för att du säger att det inte är fråga om massavlyssning gör inte utsagan sann.

Alla mina mail kommer att passera FRAs filter, eftersom min mailserver står på utländsk mark. Att FRAs tjänstemän kommer att ha få eller inga skäl att manuellt läsa mailen är fullkomligt ointressant, de har fortfarande filtrerats. Samma sak kan sägas om kommunikationen för en stor majoritet av alla svenskar, så den fågeln flyger inte.

Regeringskansliets enighet

Att hela regeringskansliet står bakom lagen förvånar mig inte. Jag känner fortfarande blodlukten från partipiskorna som ven innan beslutet, så allt annat vore närmast förvånande.

Får FRA del av all trafik?

Ja, FRA får en kopia av all elektronisk trafik, den som går över landsgränsen, det är hela betydelsen av att de får tillgång till trafikströmmen från de så kallade ”samverkanspunkterna”. Att påstå något annat är direkt vilseledande och kan till och med kallas en direkt lögn.

Gås trafiken igenom?

Att påstå att det är ”olagligt, icke önskvärt av någon och dessutom omöjligt” att allas email, sms och telefonsamtal gås igenom är en (medveten?) missuppfattning av kritiken. Bara det faktum att trafiken filtreras via sökbegrepp innebär att den påstådda omöjligheten redan falsifierats.

Är det relevant att kräva brottsmisstanke för avlyssning? Massavlyssnar man oskyldiga?

Det lika mycket den officiella allianslinjen som blandar äpplen och päron ifråga om underrättelseverksamhet och rättsliga tvångsmedel. Signalspaning har traditionellt haft betydelsen militär kommunikation i etern. Där är det fullständigt irrelevant att kräva brottsmisstanke, det är helt oproblematiskt.

Det som inte är oproblematiskt är när man blandar in civil privat kommunikation i soppan. Det är kommunikation som närmast kan jämföras med brev och telefonsamtal — eller för den delen privata samtal öga mot öga i privat miljö. Där krävs traditionellt brottsmisstanke och domstolsbeslut för att avlyssna. Brev är till och med skyddade genom brevhemligheten. Man hamnar därmed i konflikt med meddelarskydd och källskydd och ett antal liknande problem. I teknikneutralitetens namn, så kan man inte gärna göra skillnad på elektroniska brev och traditionella på papper.

Problemen uppstår därför att lagen blandar in kanaler som primärt är civila, och som människor i allmänhet räknar som privata. Där blandas äpplena och päronen. Det är inte annat att vänta att det ifrågasätts varför det plötsligt inte krävs brottsmisstanke och domstolsbeslut i just detta specialfall?

Ägnar sig FRA åt brottsbekämpning?

FRA ligger under försvarets budget, men tillhör inte försvarets organisation. Det svenska försvaret är inte heller den enda uppdragsgivaren. Det är inte alls omöjligt att tänka sig uppdrag till FRA där informationen i första hand kommer att användas till annat än ren militär underrättelse. Det är till och med så att de exempel regeringen fört fram på moderna ”yttre hot” är så luddiga och i så hög grad ligger inom den civila sfären att kravet på brottsmisstanke inte alls är irrelevant.

Handlar det om att övervaka enskildas privata angelägenheter?

Syftet med den nuvarande spaningen är säkert inte att övervaka enskildas privata angelägenheter. Men det finns en stor skillnad mellan syfte och konsekvens. Inte många ger sig ut på landsvägen i syfte att kvadda bilen, men bakfylla, trötthet, vårdslöshet, dumdristighet, missbedömningar och nonchalans kan mycket väl innebära att man gör precis just det. Därför stoppar trafikpolisen trafiksyndare, inte utifrån vad de syftade att ställa till med, utan utifrån de sannolika konsekvenserna av deras trafikbeteende.

Jag konstaterar att det är fullkomligt ointressant vad Åkesson, Tolgfors, Reinfeldt och Stridsman anser lagen handlar om. Det intressanta är att konsekvenserna av lagen innebär att civila svenskars privata information övervakas utan domstolsbeslut. Den osäkerhet som filtreringen, hemligstämplarna och den obefintliga upprättelsen i efterhand ställer till med gör det ”goda syftet” irrelevant.

Är det lika kränkande att lyssna i etern som i kabel? Går det inte att ha separata lagar för de två kanalerna? Innebär nej till signalspaningslagen nödvändigtvis en återgång till avsaknad av integritetsskydd?

Det ÄR INTE lika kränkande med eterspaning som med kabelspaning. Eller för att vara tydligare: det är inte lika kränkande så länge man håller sig ifrån den luftburna telefontrafiken i möjligaste mån. Etern är traditionellt som torget, det kanske är lite ofint om man smyger sig intill folk för att höra bättre — men ingen förväntar sig att samtalen som förs är helt privata. Kabel är däremot som det traditionella slutna brevet, samtal i enrum eller i telefon, där man förväntar sig att det man säger stannar mellan de som berörs.

Sen går det naturligtvis utmärkt att ha separata lagar för olika kanaler om den politiska viljan finns. Men det behövs inte, det är bara att konstatera att förtrolig kommunikation mellan civilister är off-limits. Man får helt enkelt inte spana mot telefonsamtal, mail, internettrafik eller liknande. Eller varför inte göra brevhemligheten teknikneutral, och utöka den till att även innefatta elektronisk kommunikation i kabel?

Delar av den intressanta kommunikationen har kanske flyttat in i kablarna tillsammans med den civila trafiken. Det innebär inte automatiskt att man kan införa en ”free-for-all” syn på avlyssning i det privata rummet. Man kan mycket väl få finna sig i att nöja sig med den information man kan få tillgång till på ett acceptabelt sätt — ändamålen helgar inte alltid medlen, och vi befinner oss inte i krig.

Slutligen går det alldeles utmärkt att behålla regleringarna utan att samtidigt utöka FRAs mandat med några tusen procent. Att påstå något annat är det som vi ”nördar” kallar FUD — Fear, Uncertainty, Doubt, och anses som ett ytterst fult trick för att misstänkliggöra potentiella konkurrenters system och lösningar.

Vi kan inte försvara demokratin med metoder som inte hör hemma i en demokrati.

Uppdatering: Falkvinge gör ett mer grundligt jobb med att såga idiotin.

7 svar på ”Argumentation på tomgång”

  1. Just det, tomgång är ordet.

    Jag hakar upp mig på en konstig formulering:

    ”Nej, FRA får ej kopior på all elektronisk trafik.”

    !??

    Vem skulle på detta sätt förorda att hela nätbelastningen fördubblas. Formuleringen är alltså absurd.

    Internmedelandet är dessutom fundamentalt oklart. Att man de facto håller sig inom sökbegreppen får anses självklart. Att läsa igenom allting jämntjockt blir ju alldeles ineffektivt.

    Tekniskt får man möjlighet att gå utanför sökbegreppen helt godtyckligt, och jag känner inte heller till något juridiskt förhinder.

    Resten är i stort sätt allmänna rimlighetsresonemang, det har självklarhetskaraktär och saknar nytt intresse.

    Svammel, kort sagt. Vad håller de på med!

  2. Åkessons chatt är i full gång på DN just nu.
    Var får de de här genierna ifrån. Har de klonats fram i partihögkvarteret ?

    Reinfeldt gömmer sig till helgen. Den nionde augusti så möter han fra-motståndet i Vaxholm. Läs mer på http://www.svartmandag.se

  3. Väl rutet, broder!

    Man kan dessutom tillägga att enligt genierna från framtidsforskarna så finns inget hot mot Sverige ”inom överskådlig framtid”. Det brukar iofs endast innebära tiden fram till nästa val för politikerna, men det är iaf en åsikt (illusion) som spridit sig över alla (parti)gränser.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.