Mary skriver om förslaget att använda en morot i nymoderaternas profil. MinaModerataKarameller » Morot – jag vill ha tillbaka molnen…:
Ser ett förslag om att moderaternas profil ska bytas ut till en morot. Men kära nå´n vad ska vi gräva ner oss i jorden för? Nej hellre som förr, uppe bland molnen med Jonathan Livingstone Seagull. Frihet, överblick, arbete, utveckling…
Det fick mig att tänka på hur logon till den här sajten kom till, den du ser högst upp till höger efter texten fridholm.net. Logon är en stiliserad koltrast.
Att bli berörd av en bagatell
Under mitten/slutet av nittiotalet, jobbade jag i det offentliga som projekthandledare. Det var när Internet fortfarande var en slags kaotisk frisk fläkt och man stod ut med att vänta ibland bortåt minuten på att modemet skulle tanka ner någon slö webbsida.
En av det nya mediats stora fascinationer, var att man stötte på små berättelser av olika slag, personliga saker som var inspirerande i all sin anspråkslöshet. En sån story, var en liten redogörelse från en familjefar hur hans barn tagit hand om en koltrast som haft oturen att flyga in i deras altanfönster.
Som barn gör, och nästan som kråkan i Wiehes sång, så tog hans telningar sig an att rädda livet på koltrasten.
De lyckades, och till berättelsen fanns bilder på när de släppte koltrasten och den slog sina första vingslag och flög tillbaka ut i livet och friheten.
För mig var det en så stark bild. Jag hade själv kommit tillbaka från en flerårig, tidvis djup, depression — och jag höll sakta men säkert på att slå mina första vingslag tillbaka till livet och friheten.
Jag tecknade av koltrasten, och använde den som tag i mail och liknande sammanhang. När jag sedan startade eget, så var den en naturlig logotyp — om än i alltmer stiliserad form.
Fenix: pånyttfödelse ur askan
Koltrasten var för mig som en fågel fenix. Den small in i ett fönster, ett hinder den inte kunde se eller skydda sig mot. Men genom vanlig simpel medkänsla och omtanke vann den livet åter. Jag tecknade för ett tag sedan en idé till en tatuering jag funderat på att göra, en tatuering av just en sådan fenix. Liv ur död, återuppståndelse ur askan, pånyttfödelse.
För mig är fågel fenix, och min lilla koltrast bilden av att övervinna svårigheter, att få friheten åter, att ta sig an livet på nytt på starka vingar. Friheten och övervinnandet av livets svårigheter är en långt mycket starkare symbol för mig än någon stackars jävla rotfrukt.
Alla borde läsa Bachs böcker. Där i all naivitet döljer sig en kraftfull insikt om att tänka själv, att pröva sina vingar, att uppnå sin egen frihet.
Nej nymoderater, byt inte ut sinnebilden för frihet och självständighet mot ett lockbete för en åsna — om det inte är så att det är åsnor ni vill ha som väljare. För mig visar idén om moroten på ett parti i förskingring, där man hellre manipulerar och mästrar än står för höga ideal.
3 kommentarer
Det kanske är så att inga åsnor röstade på moderaterna 2006, men bara åsnor gör om det 2010?
Vilken fin beskrivning av din koltrast. Det är verkligen intressant att hör avad som ligger bakom olika ställningstaganden. Iofs så är ju morot också bra på sitt sätt, men kanske inte som partisymbol. Morotspartiet.
@Mary: Symboler säger så mycket. Varifrån man fått sina symboler berättar mycket om en människa utan att vika ut snaskiga detaljer.
Som partisymbol är moroten rätt flåshurtig. Jag har iofs inget emot morötter, men jag är däremot allergisk mot valfläsk och alla tendenser till manipulation.
@nicklas: Jag röstade inte på moderaterna 2006 heller. Det ”nya” i de nya moderaterna gjorde mig en aning avvaktande skeptisk. Det var inte så att det inte behövdes förnyelse, men inte i form av avideologisering.