FRA-frågan är inte det minsta svår

De som försöker försvara FRA låter ofta förstå att det är en svår fråga. Det är naturligtvis fel, frågan är inte det minsta svår. Tvärtom är det en av de lättaste politiska frågor jag kan föreställa mig.

Eftersom frågan handlar om att frångå flera för en demokrati centrala principer, så är allt tal om att frågan är svår rena smörjan. Den politiker som tycker frågan är svår saknar den ideologiska kompass som borde vara grundegenskap 1.0.1 för att verka i beslutande församling i en demokrati.

En princip som är grunden för ett fritt och demokratiskt samhälle är att staten skall vara transparent, medan medborgarna inte skall vara det. Det betyder att man som medborgare skall ha insyn i statens göranden och låtanden, medan staten inte skall ha motsvarande insyn i medborgarens dito.

Det finns undantag. De handlar i de flesta fall om specifika situationer där rättsvårdande myndighet, under god kontroll, skaffar sig insyn i medborgares privatliv. Kravet är att det skall finnas skälig misstanke om allvarligt brott. Det finns även undantag som gäller rikets säkerhet, då motsvarande krav är att skälig misstanke om illegalt arbete för främmande makt, eller sabotage, attentat och liknande föreligger.

Insikten att det skall vara på det här sättet, är hela skälet till vår brevhemlighet och också skälet till de avlyssningsskandaler i samband med Palme-utredningen som nu har knappa tjugo år på nacken.

Det har i FRA-frågan talats om teknikneutralitet, och vore det hela saken så skulle rimligen all post som passerat gränsen också öppnas och genomsökas. Jag vågar påstå att oddsen för att hitta en svensk politiker som skulle våga föreslå något sådant är ganska usla. Istället försöker man påskina att FRA-lagen innebär något helt annat, fast det kvalitativt i sak är precis detsamma.

Förutom att förslaget i sig är en katastrof för medborgarnas integritet, så är det även oroande hur det flyttar positionerna. Det kokar groda, och preparerar marken för ytterligare integritetskränkande förslag längre fram.

Sett i ett större demokratisk, principiellt sammanhang. Sett utifrån var gränserna går för statens rättigheter gentemot sina medborgare. Sett utifrån vad det faktiskt innebär för vår integritet och rätt att kommunicera privat — så väger hänsyn till vaga ”hotbilder” och information som ”spelmarker” i ett internationellt underättelsespel ganska lätt. Som en fjäder ungefär.

Jag tänker inte basha Fredrik Federley, Annie Johansson, eller någon annan på gärdsgården — deras situation är inte skojig. Men jag tänker kräva av dem att de visar ryggrad. Det var därför de fick min röst — och det är det absoluta villkoret för att få den igen.

Intressant? Andra bloggar om: , , , ,

14 svar på ”FRA-frågan är inte det minsta svår”

  1. Vilka fegisar de är. Vågar inte skriva för då får de inga fina intervjuer med Reinfeldt. Uselt.

    Såg en riktigt sunkig artikel i Svd helt nyligen. Lite liksom för att SvD ska kunna säga att de skrivit i frågan, trots att de inte tar upp den på allvar.

    /erik

    Att du varit inne på denna sida har lagrats i Sveriges databas för framtida analys av din person

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.