AF är en katastrof

Hönan eller ägget? Skiter arbetslösa i att söka anvisade arbeten för att de är slöa, saknar moral, eller helt enkelt för att arbetsförmedlingen felar sitt syfte?

För mig är det självklart att det skall vara ett absolut mål att folk försörjer sig själva. A-kassa mm skall vara en omställningsförsäkring, inget annat – det är INTE en alternativ försörjningsform.

Men när jag hör att en fjärdedel av alla arbetssökande som anvisats jobb inte sökt dem, så blir jag inte förvånad. Felet ligger bara delvis hos de arbetssökande, en stor del ligger inbakat i hur själva systemet är konstruerat.

Jag frågar mig ofta vilket stjärna som kom på den briljanta idén att sätta arbetsförmedlingen som kontrollinstans, och låter dem direkt eller indirekt styra folks ekonomiska ersättning. Följden är ju solklar: arbetsförmedlare ägnar sin tid åt att administrera folks arbetslöshet, inte att försöka matcha folks kompetens med den existerande arbetsmarknaden. Hur feltänkt är inte det?

###Vad är en arbetsförmedling?

Enligt mig borde arbetsförmedlingen vara bäst i landet på att utreda folks kompetensprofil, potential och intressen. På samma sätt borde de vara bäst på att ha koll på den existerande arbetsmarknaden och vad företagen faktiskt söker efter – såväl nu direkt, som inom en snar framtid.

En arbetsförmedlare borde vara en sann specialist, en headhunter för företag, en praktiskt syo-konsulent på steroider, människokännare och nätverkare. Vad de däremot INTE borde vara experter på är ekonomiska ersättningssystem och byråkratin kring dessa.

Arbetsförmedlaren borde ha som huvuduppgift att med stor precision rekommendera lämpliga arbeten och utbildningar för den arbetssökande. I de fall de arbetssökande är svåra att matcha, så borde arbetsförmedlaren antingen själv vara duktig på kompetensutveckling eller ha en lämplig kollega som har detta som specialitet.

Skulle det vara på det sättet skulle kön utanför arbetsförmedlingen bestå av folk som ser förväntansfulla ut, snarare än trötta och slitna.

###Så vem skall kontrollera då?

A-kassan kan gott sköta sina kontroller själva. De kan ställa de krav som behöver ställas, kräva de intyg som behöver krävas, följa upp det som behöver följas upp. Klarar de inte det, så kan det finnas en central arbetsförmedlingsförvaltning som sköter det byråkratiska, så att arbetsförmedlarna slipper.

Själva kärnan i hela resonemanget är att medan kontrollen är fullkomligt nödvändig, liksom kraven, så är det orimligt att kontroll och tjänst kombineras på ett sätt som bara tjänar till att göra tjänsten obrukbar.

För att citera jj.n:

> Där efter så matchar en dator med de inkomna jobben med de arbetslösa, oavsett vad det sen står i annonsen som specificerar vad de kräver av den som har anledning att söka tjänsten.
> I mitt fall blir jag då anvisad inte bara jobb jag har en reell chans att få och där jag uppfyller kraven. Utan jag blir också anvisad jobb inom samma ”bransch” jag jobbat mest inom där man ska vara extremt händig trots att jag inte är det, vara mekaniker trots att jag snarast tar sönder det jag försöker laga, ha speciella körkort jag inte har, vara arbetsledare och ha mångårig erfarenhet av att ha jobbat som, ha erfarenhet av att köra motorsågar och andra maskiner jag aldrig varit i närheten av samt ha utbildningar och övriga erfarenheter jag inte heller fått.

Även Mikael Persson är inne på samma linje, liksom Tommy Rydfeldt.

Psykbryt skriver så här:

> Låg mig säga så här: Jag känner inte en enda person som har fått ett arbete genom Arbetsförmedlingen. Jag kan inte säga att min bekantskapskrets är särskilt stor, men uteslutande alla människor jag känner har ordnat med jobb genom kontakter eller att knacka dörr. Visst har det även hänt att folk har varit arbetslösa, men då har Arbetsförmedlingen endbart varit en instans man besökt får att få sin A-kassa, och så har man skickat in de handlingar man sagt att man ska, och sökt jobb på egen hand utan att blanda in deras inkompetens mer än vad man absolut måste.

It’s a matherial world skriver så här:

> För några månader sedan hade jag yttrat något i stil med ”lata parasiter!” – men då jag under de senaste två månaderna har upplevt hur det är att ha med Arbetsförmedlingen att göra, så blir min reaktion annorlunda. Arbetsförmedlingen synes vara på gränsen till totalt ineffektiv och jag har svårt att uppbringa någon respekt för dem som arbetar där; jag kan inte se hur de över huvud taget kan hjälpa en människa med en ordentlig akademisk utbildning. Arbetsförmedlingen snarare försvårar arbetet med att hitta ett jobb för en person som på egen hand är kapabel att söka jobb. Bisarra informationsmöten och avstämningar där arbetssökande behandlas som mindre begåvade människor och handledare som inte har kunskaper om vad utbildade människor kan, bör och vill göra sätter käppar i hjulet för den som vill ha en smidig övergång från arbetslöshet till jobb. Jag tycker synd om dem som inte har kraften att protestera och ifrågasätta sin handledare, när de anvisar jobb som av olika anledningar inte passar den arbetssökande. Det är inte konstigt att många mår dåligt på jobbet, när vi har en myndighet som tvingar personer ut till jobb som inte känns bra ens innan man påbörjat sin anställning.

Det är ett ganska sorgligt betyg på en så viktig myndighet. Trist att de ens skall behöva vara en myndighet när de egentligen borde vara en efterfrågad tjänst.

Jag kommer få väldigt stor respekt för den allianspolitiker som vågar öppna munnen och påtala problemet, ännu större respekt för den som kommer med ett vettigt förslag som inte bara går ut på mer kontroll.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

10 svar på ”AF är en katastrof”

  1. Ett mycket bra inlägg, som tillför en dimension i hur jag tänker kring det. Problemet är att det inte går att respektera en instans som Arbetsförmedlingen när man vet att deras uppgift är så fokuserad på kontroll. Och detta är inte bara åga mediebevakning – det är en verklighet som människor möter idag när de kommer dit. Attityden från AFs håll är dock ”Ja, men det är ju ändå A-kassorna som beslutar om rätten till A-kassa”, och så menar man att man utifrån detta som Arbetsförmedling kan kontrollera och styra hejvilt utan gränser. Frågan är bara vilket samhällsklimat vi vill ha, och vad skapar det här för bild i jobbsökarkultur? Som arbetssökande måste man ha tiden i ryggen för att hitta ett jobb som passar – tro mig – samhället vinner på detta i längden med tanke på de riskfaktorer som finns med att tvingas in i ett ”oönskat” arbete. Och med det sagt vill jag inte säga att det är förbundet med arbetsvägran alls, utan snarare ett konstruktivt tänkande kring sin livssituation och vad man är lämpad för.

    Jag önskar dig en trevlig helg.

  2. Som tur är så ploppar det ju upp lite vettigare arbetsförmedlingar. Det ryktas att akademikernas arbetsförmedling eller vad den heter ska vara bra. Jag har inte blivit desperat nog att prova ännu dock, så jag kan inte ge någon recension 🙂

  3. Jag har sluppit skiten de senaste 7 åren, och den gången var det bara för att få en bokföringskurs när jag startade eget.

    Senast jag faktiskt behövde AF var -96, och det är inte en sekund för länge sedan.

  4. Jag tänker mig att om jag inte får till nåt vettigt jobb (läs nåt som passar min utbildning) innan mina pengar är slut får det väl bli ett McJob tills det dyker upp nåt. Inte ska man väl behöva hålla på med alfakassa och dylikt i vårt moderna samhälle? 🙂

  5. Samma sak här. Står valet mellan AF och McD, så föredrar jag McD — hellre flippa burgare än bli förnedrad.

    Sen skulle det iofs vara en smärre ekonomisk katastrof just nu, eftersom sambon pluggar utan studielån.

  6. Du skulle nog iofs kunna ta över hela restaurangen på stört med lite skilled framåtanda eller nåt åt det hållet 😉

  7. Jag hade oturen att befinns mig arbetslös för några år sedan, dock hade jag turen att ha tillgång till Trygghetsrådet.

    TRR är det som du efterfrågar, specialister som matchar dig med jobb/utbildning har bra kontaktnät verkligen gör att man känner att de anstränger sig för att hjälpa.

    Min kontakt med arbetsförmedligen blev mera aha du kan det där med dator ja men då behöver du inte komma in här, du kan väl skicka en mail ibland och berätta hur det går. Typ skillnad som natt och dag.

    Det hela slutade med att jag fick nytt jobb via kontakter efter några månader, men jag kan verkligen känna för dem som tvingas utsätta sig för arbetsförmedligen och inte har tillgång till TRR.

  8. @Tomas: Vem skulle vilja ta över en McD? 😀

    @Peder: Min upplevelse av AF liknar din.

    Jag fick en jättetrevlig arbetsförmedlare, som inte kunde ett smack om mitt område.
    90% av samtalet handlade om regelverk och annan byråkrati.
    10% av samtalet handlade om att få in någon slags profil i deras datasystem.
    Jag hade närmast myror i byxorna för att komma därifrån, eftersom jag insåg att jag inte skulle få hjälp.

    Till slut konstaterade jag bara att jag skulle starta eget och att jag inte ville ha deras hjälp. En mycket snopen arbetsförmedlare föreslog då en ”starta eget kurs”, vilket jag gick med på mest för att få tyst på henne och komma därifrån.

    Starta eget kursen var för övrigt en studie i meningslöshet. Tre timmar av två dagar var överhuvudtaget intressant, den om bokföring. Problemet med den delen var att den var överambitiös för alla som inte ville starta aktiebolag.

  9. Det finns mer än bara $$$, även om $$$ ger möjligheter till annat kul.

    Skulle jag bara tänka $$$, skulle jag inte vara egen — då skulle jag starta aktiebolag. Kunde jag hitta två tre till som mig och en schysst administratör, skulle jag just nu kunna tälja guld.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.