Det är väl så jag tänkt gå tillväga om/när jag till slut kommer till vägs ände med Vista. Jag kan säga att domänskiten är det som hittills varit den största “show-stoppern”. Allt annat har fungerat i stort sett problemfritt.

Eller problemfritt är väl att säga för mycket, dialogrutorna är irriterande och det känns inte som systemet är en speciellt stor uppgradering annat än rent grafiskt. Visst det finns nu ett säkerhetstänk, för övrigt inte en dag för tidigt, men genomförandet av UAC stinker riktigt illa.

Det är också humor att det fortfarande saknas dynamik här och där, så man är tvingad att starta om. Ett exempel är den totala oförmågan att byta workgroup utan omstart — jag menar hur svårt kan det vara?

Hela workgroupkonceptet funkar ju sådär halvlusigt. Jag kan utan vidare bli utestängd från funktionaliteten i ett subnät bara för att jag har fel workgroupnamn i datorn. Att tvinga mig till omstart för att kunna använda min dator på ett vettigt sätt känns som en fläkt från nittiotalet.

Den möjligheten har seglat upp för mig eftersom det är krångligt att hela tiden gå in i BIOS och ändra bootsekvensen, för - tada! - Windows Vistas bootloader vägrar erkänna något annat än Windows-versioner som sekundära operativsystem.

Eftersom detta är en sak jag funderat på så vet jag ännu inte om det fungerar… Men jag håller på att försöka ta reda på saken.