Sveriges mest liberale ungdomsförbundsordförande ryter till

Federley har varit närmast legendarisk redan under sin tid som ordförande för centerns ungdomsförbund. Han har flyttat in CUF från den politiska marginalen rätt in i händelsernas centrum. Han har gjort det genom att aldrig vela, tveka om att sätta ner foten eller räddhågset undvika debatten. Genom ideologisk tydlighet och lika tydliga och kompromisslösa ...

Federley har varit närmast legendarisk redan under sin tid som ordförande för centerns ungdomsförbund. Han har flyttat in CUF från den politiska marginalen rätt in i händelsernas centrum. Han har gjort det genom att aldrig vela, tveka om att sätta ner foten eller räddhågset undvika debatten. Genom ideologisk tydlighet och lika tydliga och kompromisslösa ställningstaganden, så har han varit allt annat än bekväm i den politiska debatten. Man har kunnat hålla med honom eller inte, men det har varit väldigt svårt att nonchalera honom.

Johan Petterson uttrycker det bra:

I ett land där snällism är rådande har Fredrick stått upp för motsatsen, men framför allt har han stått upp för sina värderingar. För det kommer han alltid att bli ihågkommen. Och jag tvekar på att vi sett det sista av honom.

Federley själv, skriver på DN debatt:

Synen är snävare än någonsin på vad som är acceptabelt att säga, tycka och tänka. Trots att Sverige har haft en fullvärdig demokrati i snart ett hundra år har vi börjat överge grunderna för demokrati i form av den fria debatten och åsiktsskillnaderna.

Fredrick har en poäng, den svenska debatten är otroligt snäv. Bortsett från närmast nördigt marginaliserade bloggare, som jag själv för den delen, så driver de flesta etablerade politiker någon variant av traditionellt socialdemokratisk politik. Det är kanske inte så konstigt med tanke på hur lång den socialdemokratiska hegemonin faktiskt varit, men det är som jag ser det torftigt och djupt tragiskt. Vi skulle må bra av en tydligare idédebatt, där mer än den ”enda vägen” fick plats.

Det blir väldigt tydligt när man ser reaktionerna på Fredicks debattartikel, hur otroligt smalt det politiska Sverige blivit.

Själv har jag upplevt Fredrick som en frisk fläkt, en person som å ena sidan visat en avväpnande ärlighet och å andra sidan vågat röra om i grytan. Jag hoppas han inte försvinner från politiken eller låter sig modereras alltför mycket. Jag håller inte med om allt han står för och säger, men av alla politiker i regeringen är det trots allt Fredrick jag känner störst förtroende för.

Jag kan inte låta bli att beundra en rak ryggrad i en tid då de flesta verkar försöka transformera sig själv till maneter.

Andra bloggar om: Fredrick Federley, Federley, Centerpartiet, Alliansen, Liberalism, Demokrati, Nyliberalism, Den enda vägen, CUF, ideologi