UOK skjuter nära men darrar på handen och missar målet

På DN Debatt kan du läsa om att ”Ungdomar har en obefintlig kunskap om kommunism”. Vill du grotta ner dig kan du kika på UOK:s egen sida och till och med ladda ner undersökning och analys.

Nå, medan jag i och för sig förstår vad UOK menar, så är undersökningen i långa stycken rena skämtet. Vissa frågor är riktigt bra, medan andra verkar skrivna av begåvningsreserven. Låt oss beskåda ”underverket”:

Vilken utländsk huvudstad ligger närmast Stockholm?
: Den här frågan har öppet svar eller vet ej som alternativ. Men seriöst, hur många vet att Tallinn ligger närmare än såväl Oslo som Helsingfors — skillnaden är minimal. Och vad säger det om ungdomars kunskap om kommunismen, förutsatt att man inte är väldigt långsökt?

Vilken av följande typer av ekonomier tror du gynnar invånarna i ett land mest?
: Frågar du en socialist så är planekonomi överlägset den vanliga marknadsekonomin, om inte alltid av samma skäl som vi liberaler anser marknadsekonomin överlägsen. Frågar du en sosse av den gamla skolan så är blandekonomi bättre än båda alternativen. Vad är det UOK försöker visa med en sådan fråga?

Vilka fördelar kan du se med en planekonomi?
: Ytterligare en öppet svar fråga. Vad UOK tänkt sig visa med sin analys är bortom mig i alla fall. Själv kan jag se en och annan fördel med åtminstone partiell planekonomi på kort sikt och i vissa krislägen — däremot tror jag den alltid i förlängningen är destruktiv.

Vilka fördelar kan du se med en marknadsekonomi?
: Se förra frågan. Det största problemet UOK så långt har med sina frågor är att de inte visar något.

Vilka av följande länder är diktaturer idag? (Vitryssland, Vietnam, Kina, Nordkorea, Sydkorea, Kuba, USA, Vet ej)
: Här har vi den första intressanta frågan. Den skulle vara än mer intressant om det krävdes motivation till svaren.

Hur demokratiska tycker du att följande styrelseskick är? (Kommunism, Västerländsk marknadsekonomi)
: Varken kommunism eller marknadsekonomi är styrelseskick per se. Det ena är en ideologi och ett samhällssystem, det andra är ett ekonomiskt system. Så förutom att ingetdera är giltiga val för frågan så jämför man äpplen och päron. FY SKÄMS!

Har kommunismen bidragit till ökat välstånd någonstans i världen?
: Kommunismen har med största sannolikhet bidragit till temporärt ökat välstånd åtminstone för några och under en kort period. Det beror väl delvis på vad kommunismen ersatt. Jag skulle inte bli förvånad om vissa folkgrupper upplevde en rejält förbättrad situation direkt efter ryska revolutionen 1917. Däremot har kommunismen kapitalt misslyckats med bestående välstånd kombinerat med personlig frihet och välmående statsfinanser — fast bara varje gång förstås…

Vilka fördelar kan du se med ett kommunistiskt samhälle?
: Ytterligare en fråga där man gör fel bara genom att svara. Men tro mig, även jag som liberal skulle till nöds nog kunna komma på något — jag kan bara inte komma på vad 😉

Vilka nackdelar kan du se med ett kommunistiskt samhälle?
: Den här är i så fall mer relevant. Även en övertygad kommunist bör kunna svara. Att svara vet ej visar på okunskap.

Hur bedömer du totalt sett kommunismen respektive nazismen?
: Kan vara en intressant fråga, men är inte ren i det att två ideologier ställs bredvid varandra och därför indirekt jämställs.

Här nedanför kommer några begrepp. Vad tänker du på när du hör dessa?
: Ungdomarna får associera till: Det stora språnget, Auschwitz, Gulagarkipelagen, Skogsbröderna, Kolyma, Vorkuta, Kollektivisering, Bolsjevik, Berlinmuren och Molotov-Ribbentroppakten. Svaren kvalitetsbedöms sedan och kvalitetsbedömningen ligger delvis till grund för analysen. Problemet uppstår när ett begrepp som kollektivisering smyger sig in. Det har flera betydelser beroende på kontext, vilket gör kvalitetsbedömningen mycket vansklig. Frågan är annars som sådan intressant.

Hur värderar Du följande personer på en skala från 1 till 10?
: Här får ungdomarna betygsätta Adolf Hitler, Saddam Hussein, Pol Pot, Josef Stalin, Mao Zedong, Vladimir Lenin, Fidel Castro, George Bush, Karl Marx, Che Guevara, Mahatma Gandhi och Nelson Mandela. Det är icke ledande för en gångs skull, så jag har inte mycket att invända.

Hur många offer tror du skördades världen över under 1900-talet av kommunismen?
: Frågan ställd med intervall -10K, 10-100K, 100-1000K, 1-10M, 10M+. Det är en väldigt intressant fråga.

Hur många offer tror du skördades världen över under 1900-talet av nazismen?
: Samma alternativ som ovan, också väldigt intressant

Det stora problemet med UOK:s undersökning är att bara ungefär en tredjedel av frågorna är relevanta, och i alla fall ett par är rena katastrofen. Skull jag lagt in något liknande i en uppsats på universitetet skulle jag fått pisk med blöt strumpa.
Eftersom frågorna är så illa ställda och eftersom man försöker tolka även när det inte går, så blir hela undersökningen rena fiaskot.

Det är väldigt trist när en undersökning som försöker undersöka något så intressant är så dåligt ihopsatt och analyserad. Som den nu ser ut är den inte mycket annat än ammunition för de som inget hellre vill än att försvara kommunismen.

Själv vet jag mer än jag vill om kommunismen. Jag var röd och brann när jag var på väg in i tonåren. Första chockterapin var besök hos släkt i Tallinn — det kommunistiska samhället blottade sig för den fjortonårige radikalen i all sin betongråa, smogstinkande, förfallna och byråkratiska grace.

Horor på lyxhotellet, affärer för västerlänningar, urplockade rubelaffärer, valutadeklarationer, auktoritetsskräck och auktoritetsförakt, uppriven asfalt och ghetton för etniska ester. Det låg som en tjock smog över hela samhället en känsla att hela Estland var insvept i ett stekos och fetthinna bestående av rädsla, fabriksrök, kol, betong och AK47:or.

Jag mådde direkt illa, all revolutionsromantik bara dog. Och efter det kunde jag aldrig med gott samvete kalla mig kommunist igen. Galghumoristiskt nog, så var Estland en av de mer välmående av sovjetrepublikerna, vilket får mig att undra hur saker och ting stod till där det var _riktigt_ illa?

Samtidigt på andra sidan pölen nämndes knappt Estland utanför exilesternas sociala kretsar. I Sverige rådde fåtöljsocialismens hegemoni. Här kunde man sitta i sina amerikanska jeans, nedsjunkna i svenska fåtöljer, hemkörda i tyska bilar, drickande sitt franska, spanska eller italienska rödtjut, tuggande på chips, ostbågar och amerikanska jordnötter, medan man högt och ljudligt proklamerade kommunismens överlägsenhet. Besvikelsen och alienationen var, när jag ser tillbaka på det, det första myrsteget mot den jag är nu.

Runt om mig såg jag då precis den okunskap den så kallade undersökningen vill sätta fingret på. Den är verklig, och just därför är jag skitförbannad över att någon kan vara så förbålt urbota klantig och presentera en sådan öken av partsinlaga.

Läs Peace, Love and Capitalism om du vill ha en intressant och ganska nyanserad bild av varför kapitalismen för mig inte längre framstår som något ont, omänskligt eller orättvist.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

7 svar på ”UOK skjuter nära men darrar på handen och missar målet”

  1. Ytterligare ett fel bland frågorna: När man ska associera till George Bush – syftar man då på George Bush d.ä eller d.y (han med W)? Det vore vettigt att förtydliga i frågeställningen. Om jag läser ordagrant så syftar man på d.ä (avsaknad av W) men det troliga är ändå att man menar d.y. Således finns här stor risk för feltolkning eftersom det är sannolikt att folk har olika associationer till de bägge buskarna. I mitt eget fall har jag mycket negativa associationer till d.y och inga alls till d.ä. 😉

    För övrigt skulle man också kunna fråga hur många offer kristendomen skördat. Även dylika frågor är rätt svårtolkade. Ska man nöja sig med offren som sköts av eller dog i arbetsläger, eller ska man räkna med de som dog i revolutioner också? Är man tillräckligt anti-kommunistisk kan man antagligen räkna diverse dödsfall under amerikanska kupper i Sydamerika på kommunismens konto eftersom jänkarna gjorde en massa saker för att motarbeta kommunismen och hade inte kommunisterna funnits så hade inte jänkarna behövt döda folk. Typ. Nu spinner jag loss, men du förstår nog vad jag menar. Diffusa frågor får svårtolkade svar helt enkelt.

  2. ”Frågar du en socialist så är planekonomi överlägset den vanliga marknadsekonomin, om inte alltid av samma skäl som vi liberaler anser marknadsekonomin överlägsen. Frågar du en sosse av den gamla skolan så är blandekonomi bättre än båda alternativen. Vad är det UOK försöker visa med en sådan fråga?”

    Att ungdomar inte kan nåt om ekonomi. För det finns ju faktiskt ett korrekt svar. Faktiskt.

  3. Tjena Joshen, du har rätt i att även de frågorna har dålig avgränsning — vilket är spåndumt.

    Tja Lennart, var det ungdomars kunskap i ekonomi man ville mäta? Sen håller jag väl iofs med om att det är svårt att göra ett trovärdigt case för plan-/blandekonomi jämfört med marknadsekonomi.

    ”om inte alltid av samma skäl som vi liberaler anser…”

    Många av de som skulle vara villiga att försvara planekonomi skulle knappast göra det utifrån maximalt utbyte, utan utifrån mer principiella rättvise- och antikonsumtionsskäl. Den typen av argumentation är mycket svårare att kvantifiera hur mycket den än stinker.

  4. ”Tja Lennart, var det ungdomars kunskap i ekonomi man ville mäta?”

    Je, det var väl precis det man ville.

  5. Marcus F,

    nu var det ju inte så att man från början hade antikonsumtionsskäl som ett argument för planekonomi. Tvärtom var anledningen till att man skulle ha planekonomi att den var mer effektiv och skulle ge högre välstånd.
    När det sedan visade sig att planekonomi inte alls gav något välstånd utan tvärtom ledde till fattigdom och elände började kommunister att argumentera för planekonomi av just antikonsumtionsskäl.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.