Ryska björnen mullrar igen

Jag har funderat länge på att låta frågan om Estland och Ryssland passera utan kommentar. Ett av de största skälen till min motvilja att skriva något, är att jag som tredje generationens est kan ha svårt att hålla mig apart. Det är svårt för mig att _inte_ se frågan ur estniskt perspektiv.

Likväl kan jag inte hålla käft längre, det går helt enkelt för långt. Ryska aktivister, ivrigt understödda av Putin, kallar Estland för fascistiskt. Förutom det absurda i uttalandet, ett klart fall av ”pot calling kettle black”, så är hela det ryska beteendet så konfrontationellt att man baxnar.

För att förstå vad det är de klagar över, så har ett krigsmonument flyttats. Monumentet skall högtidlighålla röda arméns seger över nazisterna. Under monumentet fanns ett antal soldatgravar. Hela konkarrongen har baxats från ett torg till en militär begravningsplats. Där har ni basen för hela konflikten. Möjligen kan det vara värt att nämna att de estniska myndigheterna skyddade flytten med polis när det började hetta till. Det hela blev mer än bara kaotiskt och en person dog.

För att sedan vara renhårig, så ligger en annan konflikt under. I alla fall från den rysktalande delen av den estniska befolkningen. Det finns många som känner sig klassade som andra klassens medborgare. Roten är de språkkrav och dylikt som de estniska myndigheterna har satt upp som krav för att klassas som estländare. Själv håller jag inte med om språkkraven, eftersom jag tror att de ställer till mer än de löser. Däremot förstår jag varför de finns där, och anser mig inte i position att ha några egentliga invändningar.

Om det bara var detta det var frågan om, så skulle allt vara en intern estnisk affär. Ryssland skulle möjligen kommentera kring att de förutsätter att Estland tar hänsyn till ALLA sina innevånare. Men de verkliga problemen är djupare än så, vilket ställer till det.

Ur icke-ryskt estniskt perspektiv är inte Röda Arméns seger något att fira. I Baltikum överlag minns man tiden mellan världskrigen som frihetstiden. Röda Arméns seger var den ena ockupationsmaktens seger över den andra ockupationsmakten. Inte för att man ville ha Hitler som överhöghet, men Stalin var knappast estländarnas stora hjälte han heller. Att en såpass stor rysk befolkningsminoritet överhuvudtaget existerar inom det moderna Estlands gränser, är en rest av att Röda Armén vann och att man förlorade sitt självstyre.
Därför är det knappast förvånande om ester i största allmänhet inte jublar över alla kvarvarande bevis på att de under ett halvsekel inte fått styra sitt eget öde.

För de rysktalande esterna, så är undanstädandet av gamla monument och dylikt bara ytterligare ett bevis på att de inte räknas. De förväntas lära sig estniska och assimileras in i den estniska nationaliteten. Det är onekligen en obekväm förändring för en grupp som tidigare smällde högre än den inhemska befolkningen. Det ryska hade förtur framför det lokala och det estniska fick knappt finnas.

Man kan ha vilka åsikter som helst om kraven och de motsättningar de skapar, men jag tror att det utifrån den nutidshistoria som existerar så är det det bästa man kan hoppas på. Det har funnits, och finns säkert ännu, tokiga nationalister som inget hellre vill än att slänga ut alla icke-etniska ester. Istället är den faktiska politiken en kompromiss mellan viljan att återupprätta en nationell identitet och enighet, å ena sidan. Å andra sidan vill man upprätta en modern och respektabel demokrati, vilket inte rimmar väl med ”etniska rensningar” av något slag — blodiga eller oblodiga.

Hela situationen skulle vara allvarlig, men ändå kunna leda till en bra diskussion — om inte Putin tagit tillfället i akt och dammat av gammal sovjetisk ”kalla krigs”-retorik. Det är samma man som nyligen proklamerade att Ryssland drar sig ur CFE-avtalet. Tyvärr för Putins propagandamaskin, så vill inga andra av OSS-länderna ställa sig bakom den ryska mullrande björnen i deras utspel.

Det som nu händer är att stämningarna piskas upp i Ryssland. Den estniska ambassadens säkerhet garanteras inte; ryska turister uppmanas att inte besöka Estland; bojkott av estniska varor pågår för fullt i ryska butiker; det ryska livsmedelsverket särgranskar estniska produkter för att jaga avvikelser från kvalitetsnormer; Ryssland lutar sig också tungt mot EU för att försöka få dem att ingripa mot Estland och man hotar med ekonomiska sanktioner.

Jordmånen är tyvärr väldigt bördig för sådana stämningar. Minnet av ”det stora fosterländska kriget” är närmast heligt i det ryska medvetandet. Att ens sätta sig in i att andra inte upplever det som lika fantastiskt är svårt, till och med mycket svårt. Det har varit två tunga årtionden för den forna supermakten, två årtionden svävande mellan kollaps och framgång. Mycket av självbilden har fått sig en törn, och därför är gamla heliga kor extra vanskliga.

Det är väldigt oroande att Putin slänger på mer kol på elden istället för att försöka släcka. Vill vi verkligen att en stat styrd av en sådan regering skall få mer makt att styra västeuropas göranden och låtanden? Skall de ha en gaskran att vrida på så fort de vill sätta åt Europa för att vi inte gör som de vill?

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

8 svar på ”Ryska björnen mullrar igen”

  1. Det finns tydliga skäl till att kalla estland för fascistisk land. Det finns Nazi staty i Estland och man kan undra hur gick det till så att ni hyllar fascister och Hitler i Estland? Jo, då tänker man det kanske behövdes ryska soldater för att få slut på era nazistska javlar och det är rätt att rysk staty står i Tallinn så att ni slutar hålla på era nazi grejer.

  2. Håller inte med Grigorij men måste säga att historien är betydligt mer nyanserad än vad du vill ha den till. Med i detta måste man ta balternas entusiastiska stöd för den nazistiska ockupationsmakten (som säkert framstod som det bättre alternativet) och deltagande i judeutrotningen (de baltiska staterna var de enda av tyskland kontrollerade områden som förklarades judenfrei, vilket aldrig gått utan hjälp av befolkningens medborgargarden), och det faktum att Estland som nybliven NATO-medlem känner sig starkt nog att utmana den stora grannen vilket självklart inte uppskattas av ett Moskva som ser sin traditionella intressesfär alltmer dominerad av USA. Sammantaget gör allt detta att röda arméns monument blir en väldigt laddad symbol om vars prestigevärde bägge sidor är djävligt medvetna.
    För mer info om varför Putin behöver slå på stora trumman och framstå som en stakr ledare just nu rekommenderas denna artikel:
    http://www.exile.ru/2007-April-20/deleted_scenes_from_the_protest.html

  3. Antisemiter fanns överallt i Europa, inklusive i Sovjet. Ryssarna var som du så riktigt påpekade också ockupationsmakten som utnyttjat non-aggressions pakten med Tyskland för att snika till sig Baltikum, bitar av Finland och en rejäl bit av Polen. Det pågick samma typ av idiotier som i de flesta andra länder under tysk överhöghet, möjligen underlättat av att många uppfattade Tyskland som befriarna från det ”sovjetiska oket”. Stödet till Tyskland var inte allomfattande, men det fanns där — liksom i Finland.

    Naturligtvis blåses monumentets prestigevärde upp bortom alla proportioner av att Ryssarna upplever att Nato leker på deras bakgård. Det är också extra känsligt med tanke på de balansgångar mellan tolerans och intolerans mot de ryska minoriteterna som präglat det senaste femton åren i baltstaterna.

    Men även om man tar med krigshistoria i paketet, så är situationen absurd. Hade esterna behandlat monumentet som någon av de välta Sadam-statyerna i Irak, så hade jag förstått upprördheten. Men även om ryssarna känner sig nedvärderade av att statyn flyttas, så är flytten från ett torg till en begravningsplats en relativt hänsynsfull kompromiss.

  4. Jo Ester är rassistiska. När man kommer till Estland som turist (och jag är från Ukraina och inte Ryssland) då det enda språket jag kan använda för att kommunicer med det lokala befolkningen är ryska, för engelska förstår de inte, och ryska låtsas man att man inte förstår… Jag är sjöman och kan av egna ärfarenheter säga, att om man inte talar Finska eller Estiska, då är man inte välkommen. Dumt tycker jag, man förlorar både turister och deras pengar, för i helvete heller går jag iland nästa gång jag är i Tallin.

  5. Vadim. Jag förstår vad du säger, men jag håller inte med dig. Kanske är det för att jag själv har estniska rötter, men jag kan se den andra sidan av myntet.

    Anta att Tyskarna skulle vunnit ww2 och ockuperat/assimilerat diverse stater i Europa. Efter femtio år faller så hela konkarrongen och de olika staterna blir självständiga igen. Jag skulle i det läget inte ha det minsta svårt att förstå om tyska som språk inte var värst populärt, eller om tysktalande medborgare under en period fick viss uppförsbacke. Det är inte rasism utan kvarhängande bitterhet.

    Jag är förvånad över att det inte tagit sig starkare uttryck än vad det faktiskt har. Det tycks mig som om problemet, medan det fortfarande visserligen existerar, åtminstone nått kulmen och så småningom kommer sjunka undan. Delvis ger såväl EU-, som NATO-medlemskap så pass mycket trygghetskänsla att man kanske ”vågar” förlåta. Delvis är ekonomin på uppåtgående, och det är svårt att nära bitterheten när man hela tiden får det bättre.

  6. den här informationen är subjektiv-skit snack!!!!
    det är en propagandamaskin och sånna personer som du är farliga!!!!!!!!!!!!!

  7. Till skillnad från dig då alex, som kommer hit och kastar ur dig anklagelser utan att precisera vad du menar…?

    Sen är det naturligtvis subjektivt, eftersom jag inte sitter på, eller påstått mig sitta på några absoluta sanningar. Men den oro och rädsla, behovet av frihet och självständighet, och den aversion som finns gentemot symboler för den tidigare ockupationen som fortfarande finns kvar — dessa är i allra högsta grad verkliga.

    Jag tycker det är intressant att en post som jag själv upplever som subjektiv men balanserad, möts av sådana salvor. Estländarna har i kommentarerna explicit kallats fascister och rasister — och deras nittonhundratalshistoria har ifrågasatts, som om antisemitism och tysklandsvänlighet skulle varit något speciellt just för Estland.

    Faktum är dock att Estland är en suverän stat, och som sådan har de rätt att besluta vilka monument som skall stå var utan att tillfråga någon annan. Vill de inte ha ryska monument på sina torg, så har de full frihet att ta bort dem — allt annat är kvalificerat skitsnack.

    Det är inte en lätt sak att gå från femtio års ockupation till frihet utan friktion — men när man ser kommentarerna får man lätt för sig att den friktionen är tecken på någon slags sinister fascistisk, rasistisk och konfliktälskande konspiration — som inget hellre vill än att provocera Ryssland.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.