Facklig arrogans
- Arrogans [sv, SAOL]
- egenskap(en) l. förhållande(t) att vara arrogant; anspråksfullhet, förmätenhet; dryghet; i sht i fråga om (ngns) sätt l. ton osv.
- jfr: Arrogate [eng, tfd]
- 1) To take or claim for oneself without right; appropriate: Presidents who have arrogated the power of Congress to declare war.
- 2) To ascribe on behalf of another in an unwarranted manner.
Jag får rekommendera dagens ledare i SvD:
Tonen från HRF har genomgående varit oförsonlig, aggressiv och raljant. Gårdagens utspel var stil-enligt. HRF beklagade att salladsbaren säljs, men hakade på en putslustig formulering om att problemen som aktualiseras av fallet bara är “toppen på en isbergssallad”. Ett livsprojekt kraschar och HRF avfärdar det med en fnissig fras av den sort som skulle applåderas under en krogrunda med SSU. Vad har Sofia Appelgren egentligen gjort för att förtjäna detta? Säg det, den som kan. För ombudsmännen på HRF var det en principsak. Hon gjorde inte som de ville. Därför skulle Sofia Appelgren klämmas åt.
Hon har faktiskt blivit väldigt schysst behandlad, ansåg en ombudsman i går. Schysst? På vilket språk i så fall? Enligt Svenska akademiens ordlista betyder det korrekt, rättvist, bra, hyggligt. Jag har svårt att få något av de orden att passa ihop med blockaden av Wild”n Fresh.
Texten får mig att tänka på ett uttalande i en annan artikel i SvD:
Men facket håller inte med Sofia Appelgren om kritiken.
- Hon har blivit väldigt schysst behandlad. Vi har varit sakliga och berättade för henne vad en blockad innebär. Hon visste vad som gällde innan hon drog i gång det här, säger Maria Norrbin-Karlsson, lokalt ombud för Hotell- och restaurangfacket till SvD.se.
Så att vara schysst innebär alltså att man först berättar för någon att man skall spöa upp dem innan man faktiskt gör det? Sen kan man fråga sig hur Maria Norrbin-Karlsson tänker när hon säger att Sofia var den som “drog igång det här”? I min värld var det facket, inte Sofia, som “drog igång” vad som nu drogs igång.
Facket visar prov på arrogans i sitt sätt att förutsätta att de har rätt i alla lägen; i sitt sätt att självsvåldigt tillskansa sig tolkningsföreträde även för de som inte är medlemmar; i sin totala nonchalans mot såväl salladsbaren som dess kollektivavtalsanslutna grannar och i hela sin attityd gentemot press och de som försökt reda ut vad som är vad i konflikten.
De arrogerar (i brist på bättre ord) rätten att föra de anställdas talan. Att de anställda inte är intresserade rör dem inte i ryggen. De försvarar sitt beteende med “den svenska modellen” som tydligen utan fackets arrogans är mycket sämre än varhelst annars i Europa. Men de förlorar siktet på vad som egentligen är viktigt:
Det påstås ibland att vi från fackligt håll borde avstå ifrån att kräva kollektivavtal på arbetsplatser där vi saknar medlemmar. Men är det verkligen rimligt att en arbetsgivare som systematiskt undviker att anställa organiserad arbetskraft ska slippa billigare undan än andra arbetsgivare?
Normalt börjar vi med att organisera de anställda på en arbetsplats och därefter träffa avtal med arbetsgivaren. Men vi kan inte avstå från kollektivavtal bara för att de anställda inte vill eller vågar bli medlemmar i facket. Om vi skulle göra det så skulle den osunda konkurrensen som då uppstår till slut hota våra medlemmars anställningar och villkor hos andra arbetsgivare.
Kollektivavtalsmodellen måste gälla för alla. För unga och gamla, för troende och icke troende, för små och stora företag, i Göteborg och i Småland. Annars väntar fler konflikter och det tror vi ingen, vare sig löntagare eller företagare, är betjänta av.
För att ta stycke för stycke: Det finns inget hinder att man kontrollerar att arbetsgivare tar hänsyn till föreningsfriheten. Räcker inte det kan man väl uttalat i lag förbjuda arbetsgivare att överhuvudtaget fråga om fackmedlemskap i samband med anställning. Stridsåtgärder mot arbetsgivare som på ett eller annat sätt nonchalerat föreningsfriheten skulle jag personligen ställa upp på vilken dag som helst — det skulle inte ens kännas främmande att ställa mig bland blockadvakterna, så liberal jag är, om det var det kampen rörde.
Vad gäller stycke två, så är det inte fackets uppgift att ersätta eller komplettera konkurrensmyndigheter — all bullshit om lika konkurrensvillkor står mig upp till halsen, det luktar svepskäl flera mil.
Om kollektivavtalsmodellen, som de påstår i stycke tre, måste gälla alla oavsett omständigheter, så är det ologiskt att inte lagstifta om saken.
Och facket själva är som vanligt osakliga i sina kommentarer
På HRF:s hemsida kan man läsa i en kommentar:
- Vi hade gärna sett att ägarna Serdar Erkan och Sofia Appelgren fortsatte driva salladsbaren, men med en garanti för schysta löner och villkor för de anställda. Vi vill att alla företag inom vår bransch ska blomstra och gå bra, så att våra medlemmar kan få jobb och högre lön. Men vi vill att de ska konkurrera med minst lika goda förutsättningar för personalen, inte genom att dumpa löner.
Än en gång, som så många gånger tidigare, så använder man en argumentationsteknik som får Sofia och Erkan att osakligt framstå som sämre än de är. De har inte dumpat löner. Inte ens med fackets egna beräkningar rör det sig om mer än någon krona hit eller dit per timme. Att facket sen dragit upp en massa ersättningar som antingen faktiskt betalas ut eller som inte är relevanta är en annan sak — men inte ens facket kan väl med vett och vilje påstå att salladsbaren dumpat lönerna?
I praktiken har de anställda på salladsbaren fått lika bra, eller bättre betalt, än kollektivavtalens miniminivåer. I någon detalj har det lokala avtalet varit sämre, men då har också Sofia klart uttryckt att hon tänker justera den saken.
Facket hade därmed kunnat låta saken bero och säga att så länge salladsbaren faktiskt har schyssta villkor finns ingen anledning till konflikt. Samtidigt hade man då gjort klart att om det i framtiden skulle bli ändring på den saken, så kommer man tillbaka. Ett sådant beteende hade i alla fall tilltalat min rättskänsla.
Men facket kan inte göra en sådan sak, de vågar inte visa sig storsinta eller ens resonliga — en sådan sak skulle ju kunna tära på “sanningen” att facket alltid har rätt, även när de har fel.
Andra bloggar om: wildn fresh, wild n fresh, kollektivavtal, Sofia Appelgren, salladsbar, tvångsavtal, HRF, facket, blockad, arbetsmarknad, företagande, facklig arrogans
Inlägg
8/2 -2007 klockan 14:01
varför skullre man vara resonlig i en frågra där man omögligt kan gje sej det undrar jag nu yo
klantpitalet lurade till sej en valseger: nya arbetrarpartiet ja tjenare
men hit men inte längre
arbetrarna är folkcet arbetrarna är fler
det är helt coolt
8/2 -2007 klockan 16:58
skrikvonsten är uthotningsrotad.
8/2 -2007 klockan 17:28
Hej! Det du glömmer bort är att ett kollektivavtal är tvingande. Ett löfte från en arbetsgivare kan lätt ges och lika lätt tas tillbaka. Dessutom, den undersökning av villkoren på salladsbaren som det har pratats mycket om i media beställdes av Centrum för Rättvisa. CRF är en av många borgerligt styrda opinionsbildande organisationer på den “Blå Listan”. Som ordförande i CRF sitter en delägare i den advokatbyrå som fick i uppdrag av CRF att göra undersökningen. Det kanske inte är att undra över att undersökningen kom fram till ett positivt resutltat för arbetsgivaren.
8/2 -2007 klockan 17:38
Lars, Kollektivavtalet är tvingande, ja. Å andra sidan hade det ju varit lätt för facket att ge sig när de såg att avtalet var schysst och säga att man tänker komma tillbaka om förutsättningarna ändras. Precis som Marcus säger. Varför sätta in stridsåtgärder mot ett företag som faktiskt behandlar sina anställda helt ok?
8/2 -2007 klockan 17:54
Lite snabb på enterknappen där.
Beställningen du talar om har väl lika mycket trovärdighet som fackets egna undersökning om vi talar om partiskhet i frågan? Att blint tro på facket är nog att vara lite väl naiv.
8/2 -2007 klockan 18:04
Ett kollektivavtal är en alldeles utmärkt lösning både för arbetsgivare och anställda. Då får alla svart på vitt vad som gäller, det går inte att konkurrera med låga löner, inget försäkringsskydd etc. Det tjänar hela branschen på. Facket har ingen möjlighet att kontrollera om villkoren följs eller ej om det inte finns kollektivavtal. Så vitt jag vet finns det två undersökningar som går igenom villkoren, en som Toivo Öhman har gjort, en av Sveriges ledande jurister på arbetsrätt och en som CRF har beställt, se mitt tidigare inlägg. Av Öhmans undersökning framgår det tydligt att villkoren vid konfliktens början i nio fall av tio var sämre än kollektivavtalet. Det talar för att arbetsgivarens nyfunna vilja att förbättra villkoren inte är helt ärlig. Vad säger att villkoren håller sig till kollektivavtalsnivå när strålkastarljuset släcks. Nej, lite bättre argumentation behövs nog. Om det är några som har den sämsta positionen att förhandla om villkor torde det vara de som jobbar i låglönebranscher utan kollektivavtal. Som resturanganställda till exempel.
8/2 -2007 klockan 18:15
Snicksnack.
Skillnaden mellan Toivo Öhmans och CFR:s undersökning är att den senare utgår från de sakförhållanden som rapporterats av Sofia, medan den förra utgår från de “sakförhållanden” som rapporterats av facket.
Så å ena sidan har vi en rapport grundad på Sofias egna utsagor, å andra sidan en rapport grundad på fackets sagor. Jag litar mer på Sofia. Men så har jag också pratat med henne personligen, såväl som med hennes anställda, och kunnat bilda mig en egen uppfattning.
8/2 -2007 klockan 18:19
För att vara tydlig ifrågasätter jag inte Toivo Öhmans kompetens, utan bara hans ingångsparametrar.
Eller för att om HRF säga som man säger i sandlådan: “Den som sa’re han va’re!”
8/2 -2007 klockan 18:36
Ja, då återstår inget annat än att lägga sig platt för rapport från Centrum för Rättvisa, stamorten för rättvisa i Sverige. Om man tillhör rätt åsikt och klass förstås.
8/2 -2007 klockan 20:11
Det sa jag inte. Man kan mycket väl kritisera CFR:s rapport utifrån att de inte kontrollerat sina uppgifter utan litat på Sofia.
Men lika lite anser jag att HRF är något sanningsvittne, särskilt inte som de genomgående har kommit med påståenden och vinklingar mot Sofia som är allt annat än renhåriga.
8/2 -2007 klockan 21:03
Lars:
Om du kan kritisera innehållet i den undersökning som gjorts på beställning av CRF så kommer jag gärna att lyssna på dig. Men så länge du enbart kritiserar den genom att misskreditera beställaren och utförarna är det inte annat än dravel. Marcus (m fl) har ju åtminstone kunnat visa på rena sakfel i fackets undersökning (sök här på bloggen). Detta ger ju lite mer tyngd åt kritiken av denna undersökning…
9/2 -2007 klockan 14:42
Lite pinsamt att läsa om de som försvarar Wild’n fresh.
Så länge vi inte har lagreglerad minimilön så måste kollektivavtal tecknas.
Att fröken Sofia hade sämre anställningsvillkor innan facket gick in, visar att fröken inte hade rent mjöl i påsen. Att sen en extremhögerförening med Mufare och annat löst folk säger att hennes avtal var bra kan man minst sagt ta med en nypa salt.
9/2 -2007 klockan 18:10
Som sagt, argumentation som bygger på guilt by association kan tas med en nypa salt. Likaså argumenation som bygger på att den är en ful fisk som förbättrar för någon. Samt även att kollektivavtal måste tecknas så länge minimilön ej är lagstadgad. Men den punkten har nog redan diskuterats en del både här och annorstädes.
9/2 -2007 klockan 22:08
Att fröken Sofia skulle haft sämre anställningsvillkor beror väl på vem man lyssnar. Jag skulle snarare säga att HRF fick vända sig ut och in för att få det att framstå på det sättet.
Men som sagt, det beror på vem man lyssnar.
Personligen har jag lyssnat på Sofia och de anställda, som jag faktiskt pratat med personligen, inte bara en gång, utan bortåt ett dussin vid det här laget.