Detaljsida för arkiv och statiskasidor

Borelius avgång

Så Maria Borelius avgick och stack till London.

Jag förstår henne fullständigt, hennes familjeliv blev lidande och hennes arbetsuppgift omöjlig — samtidigt som hennes person mer och mer överskuggade regeringens politik. Kanske kommer Cecilia Stegö Chilò gå samma väg, det är för tidigt att säga.

Aftonbladet tar upp hur bloggaren Magnus Ljungkvist rent faktiskt varit källan som ingen tidning varit renhårig nog att redovisa.

Det är bra att AB nu tydligt visar vem som ligger bakom “scoopet”. En fråga jag ställer mig, är vad som hade hänt om det tydligt framgått i alla artiklar redan från början, att källan är pressekreterare inom det socialdemokratiska partiet? Inte för att jag vill misstänkliggöra Magnus personligen, det finns ingen anledning, men informationen som sådan hade varit intressant.

Tre saker upplever jag som väldigt tråkigt i hela den här affären: Att regeringens politik helt överskuggats av två personers privata ekonomiska historia. Att Maria Borelius aldrig ens fick chansen att visa om hon kunde göra ett bra jobb eller inte — hon var ett spännande val för sin post. Och slutligen att politik tycks vara vigd för professionella politiker.

På sikt är kanske den sista punkten den viktigaste. Finn mig en man eller kvinna som “aldrig gjort fel”, och jag vet precis vem jag aldrig skulle lägga min röst på. Politiken över hela världen, inte minst i Sverige, skulle bli sundare om det var fler “vanliga människor” i politiken. Proffs behövs, javisst, men amatörerna ger ett bredare perspektiv, nya kompetenser och en förankring som politiken idag mer och mer saknar.

Tyvärr framstår det alltmer tydligt att med mindre än att man redan från början siktar på en karriär som politiker, så göre man sig icke besvär.

Andra bloggar om: ministrar, granskning, media, avgång, Maria Borelius, Nya Moderaterna