Förvirring upphöjs till agenda

Vänsterpartiet vill avskaffa läxorna. Det råder tydligen förvirring i partiet om vad som är en skolas primära mål. Det borde i sig utesluta dem som alternativ i höstens val, men jag skulle inte bli förvånad om det passerar obemärkt.

Vänsterpartiet går ut och säger att man vill avskaffa läxorna i skolan, för att kompensera för olika elevers bakgrund/hur bra stöd de får hemifrån. Det råder tydligen förvirring i partiet om vad som är en skolas primära mål. Det borde i sig utesluta dem som alternativ i höstens val, men jag skulle inte bli förvånad om det passerar obemärkt.

Svenskan om vänsterpartiets utspel, Vänsterpartiets pressmeddelande

Från SvD:

Partiet anser att skolan nu fjärmar sig från målet, en skola som ger alla samma möjligheter.
Den klarar inte att kompensera sociala skillnader, till exempel när det gäller föräldrarnas möjligheter att ge stöd i skolarbetet.

Det är bara att konstatera att (v) som brukligt missuppfattat målsättningen med hela aktiviteten.

Det primära målet med skolan är att ge eleverna kunskap, det sekundära målet med skolan är att ge eleverna kunskap, det tertiära målet med skolan är att ge eleverna kunskap.

I kunskapsbegreppet ingår, förutom rena fakta: problemlösning; att kunna förstå och skapa sig begrepp om ett sammanhang; att kunna applicera faktakunskaper på ett problem eller ett sammanhang; att kunna tänka kritiskt; att kunna kommunicera; att kunna spekulera utifrån grundfakta samt naturligtvis att förstå skillnaden mellan spekulation och empiri. Det tillkommer säkert en del jag glömt i min uppräkning.

Den som tror att detta bara handlar om akademiska kunskaper bör fundera på vad en mekaniker pysslar med när han/hon får en trasig motor framför sig.

Utöver kunskaper är det dessutom önskvärt att eleverna lär sig ta ansvar för att planera och genomföra uppgifter – och att de lär sig samarbeta, leda, följa och delegera.

Underordnat kommer sen andra saker som att skolas till en sund individ genom till exempel gymnastik, hemkunskap och andra liknande aktiviteter.

Utjämning av elevernas förutsättningar står inte på curicullum, det är ett sidomål som handlar om att göra skolan meningsfull för alla elever – även de som inte kommer dit med bakgrund 1A.

Men det enda man kan utjämna utan att skjuta sig själv i foten är förutsättningar, inte utfall. Om elever med sämre förutsättningar klarar sig sämre i matematik, så innebär inte det att man skall ta bort matematik från studieplanen.

Det som behövs är att skillnader i bakgrund kompenseras genom att möjligheter till stöd från annat håll finns. Har elever svårt med läxläsning hemma, så behövs stöd från skola, fritidshem och liknande.

Sen verkar inte (v) fatta att effekterna av att ta bort läxor troligen är något av:

1. Skillnaderna mellan förutsättningar permanentas när föräldrar som kan tar saken i egna händer och ser till att barnen läser hemma ändå.
2. Alla elever hamnar på samma mediokra nivå, eftersom ett av de viktigaste verktygen för att komplettera den regelrätta undervisningen med data som inte hör hemma där försvinner.

Eller en kombination av de två. Det finns en hel del rena data: glosor, tabeller etcetera som med fördel kan repeteras på egen hand. Det är till och med så att faktapluggande som ändå är en individuell aktivitet riskerar att ta tid från vettig användning av lektionstid.

Vi skall inte utbilda våra barn till inkompetens.