Jag bygger också Sverige

[http://val2006.lo.se/download_poster.php](LO:s valposters)

Min egen variant:

Marcus Fridholm, 39 år, frilansar som programmerare, designer och journalist.

-Jag trivs bra, är analytiskt och estetiskt lagd och jobbet är en bra kombination.

-Jag tycker det är roligt att det går bra för Sverige. Men det måste komma alla till del! Att ha skyhöga skatter för småföretagare och anställningsregler som innebär nollrörelse på arbetsmarknaden låser stora grupper ute. Det innebär också att egen drivkraft straffas, snarare än uppmuntras.

-De som vill starta eget och bygga för framtida jobb, måste kunna ha en tillvaro med samma trygghet och förmåner som alla andra tar för givet.

-Jag har inte råd med en socialdemokratisk regering, ingen egen företagare har det. Så enkelt är det.

Därför röstar jag på den borgerliga alliansen 2006

Ursäkta, men budskapet i min variant är minst lika sant och relevant som LO:s – jag blir direkt förbannad när jag ser deras affishfloskler.

LO har närmast monopol på fackarbete inom en hel rad industrisektorer, såväl som bland kommunalarbetare, målare, butikspersonal m.fl m.fl.

Mellan tummen och pekfingret är det närmast en omöjlighet att alla deras medlemmar är socialdemokrater, eller ens överväger att rösta socialdemokratiskt – så hur faen har de mage att blanda sig i valrörelsen. Inte för att jag är förvånad, det har de ju gjort de senaste hundra åren eller så. Det som förvånar mig är att det aldrig ens förs en synlig och tydlig debatt om deras medverkan.

Hur kan vi i detta, det ”demokratiska” Sverige tillåta att en monopolfackförening och ett regeringsbärande parti är så i varandras påsar att det ibland (för att inte säga ofta) är svårt att se vart det ena slutar och det andra börjar. Jag tycker det är osmakligt när näringslivsorganisationer gör det, men när fackföreningar håller på som LO så känner jag mig illamående och funderar på om Svedala i hemlighet är en satellit till det totalitära Kina? Mönstret att låta facket bära upp partiet är i alla fall detsamma…

Kan någon av dessa ”knegare” från affisherna kliva fram och påstå att det är deras egna ord som använts i kampanjen? Det skulle vara kul att få prata med en av dessa strömlinjeformade sossar…

Related Posts with Thumbnails

Detta inlägg är publicerat i Politik. Bokmärk permalink. Skriv en kommentar eller lämna en trackback: Trackback URL.

18 kommentarer

  1. Erik
    Skrivet 03 maj 2006 klockan 19:11 | Permalink

    Dessutom så tvångsanslöt de arbetarna till socialdemokraterna (jag vet inte om de gör det längre)…

    De var (och, eventuellt, är fortfarande) dumma i huvudet!

    att tvångsansluta nån är helt fel!

  2. Skrivet 04 maj 2006 klockan 11:18 | Permalink

    Det har de så vitt jag vet slutat med.

    Det är väl tio år sen eller så, men att något sånt kunde fortgå till modern tid säger väl en hel del om organisationen.

    Enligt LO: Arbetare == Sosse

    Snacka om att tänka smalspårigt.

  3. arbetaren
    Skrivet 04 maj 2006 klockan 23:31 | Permalink

    Några kommentarer:

    ”Ursäkta, men budskapet i min variant är minst lika sant och relevant som LO:s – jag blir direkt förbannad när jag ser deras affishfloskler.”

    Och jag blir direkt förbannad när jag läser dina blogfloskler.

    ”LO har närmast monopol på fackarbete inom en hel rad industrisektorer, såväl som bland kommunalarbetare, målare, butikspersonal m.fl m.fl.”

    Och? LO är en MOTVIKT mot kapitalet. Varför är det så svårt att förstå och acceptera? Utan motvikt är vi snart tillbaka på 1800-talet.

    ”Mellan tummen och pekfingret är det närmast en omöjlighet att alla deras medlemmar är socialdemokrater, eller ens överväger att rösta socialdemokratiskt – så hur faen har de mage att blanda sig i valrörelsen. Inte för att jag är förvånad, det har de ju gjort de senaste hundra åren eller så. Det som förvånar mig är att det aldrig ens förs en synlig och tydlig debatt om deras medverkan.”

    1. Nej, självklart är inte alla LO-medlemmar socialdemokrater, men de flesta är det och efter demokratiska beslut på förbundskongresser m.m har man fastställt att LO ska stödja socialdemokraterna. Jag är själv LO-medlem och vänsterpartist och skulle helst se att LO gav sitt stöd åt både (s) och (v). Jag respekterar dock majoritetens beslut att stödja (s).

    Självklart kan man rösta borgerligt och samtidigt vara LO-medlem. Jag förstår bara inte hur de tänker. De motarbetar sig själva. Allt som högerpakten står för är direkt anti-fackligt. Varför ska de då var med i facket överhuvudtaget om de röstar på partier som vill minska fackets inflytande?

    2. Att LO och (s) smarabetar är väl ingen nyhet? Det har de gjort sedan SAP bildaded LO 1898. Vad som däremot borde uppmärksammas mer är näringslivets stöd till högerpartierna.

    ”Hur kan vi i detta, det “demokratiska” Sverige tillåta att en monopolfackförening och ett regeringsbärande parti är så i varandras påsar att det ibland (för att inte säga ofta) är svårt att se vart det ena slutar och det andra börjar. Jag tycker det är osmakligt när näringslivsorganisationer gör det, men när fackföreningar håller på som LO så känner jag mig illamående och funderar på om Svedala i hemlighet är en satellit till det totalitära Kina? Mönstret att låta facket bära upp partiet är i alla fall detsamma…”

    Landsorganisationen är en fri fackförening. Det är upp till var och en om man vill vara medlem. Det är även upp till varje företagare att skriva på kollektivavtal eller ej. Att likna detta med förhållandena i diktaturstaten Kina, där arbetarna utnyttjas av den kinesiska staten och frihandelsförspråkande, utflyttade företag från väst är osmakligt och riktigt lågt. Skämmes, ta mig fan!

    ”Kan någon av dessa “knegare” från affisherna kliva fram och påstå att det är deras egna ord som använts i kampanjen? Det skulle vara kul att få prata med en av dessa strömlinjeformade sossar…”

    Ring LO och stäm träff, vetja. Det blir säkert ett trevlgt möte.

  4. Skrivet 05 maj 2006 klockan 12:03 | Permalink

    Jaha du ”arbetaren”, du överraskar inte precis…

    Men jag ska ändå göra ett ärligt försök att besvara dig så renhårigt som möjligt.

    > Och? LO är en MOTVIKT mot kapitalet. Varför är det så svårt att förstå och acceptera? Utan motvikt är vi snart tillbaka på 1800-talet.

    På 1800-talet, när LO kom till, så hade anställda få om några rättigheter, och åsiktsfriheten var väl sisådär.

    Inget av detta hade med liberalismens eller ens med kapitalismens ”ondska” att göra – det handlade snarare om att samhällets utveckling från auktoritärt till modern demokrati knappt kommit i puberteten.

    Att tro att vi skulle falla tillbaka till 1800-talet utan LO är dock inte så lite naivt.

    > Nej, självklart är inte alla LO-medlemmar socialdemokrater, men de flesta är det och efter demokratiska beslut på förbundskongresser m.m har man fastställt att LO ska stödja socialdemokraterna.

    Alternativet till LO är för många ett val mellan att inte organisera sig alls eller att välja SAC som står än längre till vänster.

    Det är ungefär som om det bara fanns ett försäkringsbolag i hela Sverige och de gav pengar till moderaterna.

    Att det finns ett demokratiskt beslut bakom är i och för sig förmildrande, men det rimligaste vore väl i sådana fall att låta varje medlem välja om deras pengar skall gå till partipolitiskt arbete överhuvudtaget.

    > Självklart kan man rösta borgerligt och samtidigt vara LO-medlem. Jag förstår bara inte hur de tänker. De motarbetar sig själva. Allt som högerpakten står för är direkt anti-fackligt. Varför ska de då var med i facket överhuvudtaget om de röstar på partier som vill minska fackets inflytande?

    Menar du anti-fackligt i så motto att borgarna inte anser att det är bra med totalt fackmonopol? Eller att de inte anser att ett fack och ett regeringsparti skall ha så suddiga gränser sinsemellan? Eller att de påpekar faran med småföretagares relativa maktlöshet inför facket?

    > Att LO och (s) smarabetar är väl ingen nyhet? Det har de gjort sedan SAP bildaded LO 1898. Vad som däremot borde uppmärksammas mer är näringslivets stöd till högerpartierna.

    Jag skall sanning att säga inte försvara näringslivsorganisationer om de gör samma typ av fel – men du får gärna visa mig en reklamkampanj där näringslivet går ut och påstår att vi inte har råd med en socialdemokratisk regering.

    > Landsorganisationen är en fri fackförening. Det är upp till var och en om man vill vara medlem. Det är även upp till varje företagare att skriva på kollektivavtal eller ej. Att likna detta med förhållandena i diktaturstaten Kina, där arbetarna utnyttjas av den kinesiska staten och frihandelsförspråkande, utflyttade företag från väst är osmakligt och riktigt lågt. Skämmes, ta mig fan!

    Jag kommer att tänka på T-Ford, som du kunde få i vilken färg du ville bara den var svart. Och varför skall jag skämmas när jag frågar mig varför vi fortfarande har ett system som hör hemma i en typ av stat som vi inte vill ha – i alla fall de flesta av oss. Frågan om vi är satellit var retorisk, vilket borde framgått av sammanhanget.

  5. arbetaren
    Skrivet 05 maj 2006 klockan 21:07 | Permalink

    ”Jaha du “arbetaren”, du överraskar inte precis…”

    Nä, inte du heller, Mackan…

    ”Jag skall sanning att säga inte försvara näringslivsorganisationer om de gör samma typ av fel – men du får gärna visa mig en reklamkampanj där näringslivet går ut och påstår att vi inte har råd med en socialdemokratisk regering.”

    Lite konspirationsteori från vänster:

    Nja, näringslivsorganisationerna är väl lite klipskare än så. Men det är ju inte helt orimligt att tänka sig att de finansierar annan verksamhet (lobbyverksamhet via t.ex. Timbro och andra tankesmedjor och PR-byråer) i syfte att få upp vissa frågor på dagordningen och lyfta andra åt sidan.

    Dessutom är majoriteten av alla dagstidningar i Sverige, vilka är en del av näringslivet enligt min mening, borgerliga. Deras borgerligt präglade ledarskribenter, samhälls- och ekonomijournalister sprider ett budskap som når ut till och påverkar fler människor än någon LO-kampanj någonsin kommer kunna göra.

    Hela samhället är ju präglat av kapitalism och marknadsekonomi. Varenda centimeter i det offentliga rummet är kommersialiserat. Det pumpas ut reklam varje sekund för det ”fria” och fantastiska marknadsliberala samhälle du och alla andra liberaler vill ha.

    Det behövs inga näringslivsfinansierade reklamkampanjer som ger sitt stöd åt en borgerlig regering. Stora delar av det svenska folket har redan köpt den världsbild näringslivet och tokhögern står för:
    ”sköt dig själv; tänk på dig själv och din familj i första hand; misstro de sjuka och svaga – de fuskar säkert bara; misstro facket – de bara skor sig själva och gör inget för att hjälpa mig; osv.

    Du och alla andra i tokhögern har redna vunnit. Grattis!

  6. Skrivet 07 maj 2006 klockan 1:13 | Permalink

    arbetaren.. du behöver vakna upp och inse att LO och socialdemokratin inte gynnar dig. De är konservativa och inskränkta. De sitter hårt på sina egna förmåner och vill inte dela med sig till folket. ”vård skola omsorg” är mantrat som går. Men nästan hälften av våra inbetalda skatter går till bidrag i olika former.
    Tycker du det är vettigt? Att nästan hälften av Sveriges befolkning är beroende av statens välvilja på ett eller annat sätt för att få sin inkomst? Och tycker du det är vettigt att den andra dryga hälften skall betala alla dessa pengar till den andra knappa hälften?
    Jag har inget emot sociala skyddsnät, sjukvård åt alla oavsett ekonomisk ställning eller bra skola. (Något som förresten inte fungerar så värst bra i Sverige idag, trots vårt extremt höga skattetryck). Faktum är att jag är en varm förespråkare av dessa.
    Men Sverige är idag en socialdemokratisk institution. Socialdemokratin har grott in sig i varenda vrå av samhället och gjort stora skaror människor bidragsberoende trots att de själva har all möjlighet att forma sina egna liv. Människan har fastnat i socialdemokratins malande byråkratikvarnar.
    Vi skall hjälpa dem som behöver hjälp! Men socialdemokratin vill ”hjälpa” alla. Oavsett om vi behöver, eller vill ha, ”hjälpen”. Socialdemokratin vill också välja åt oss. Så att vi skall ”slippa” välja själva. Men jag VILL välja! Jag vill inte få allt serverat i en geggig grå sörja som någon byråkrat bestämt åt mig.
    När människor är beroende av staten är det något som är fel. Det skall vara tvärtom. Staten skall vara beroende av människorna. Makten skall komma från folket. Idag är det tvärtom. Och det, är djävligt trasigt.

  7. Skrivet 09 maj 2006 klockan 10:15 | Permalink

    > Nä, inte du heller, Mackan…

    Antar att jag gjorde mig förtjänt av den ;)

    > Nja, näringslivsorganisationerna är väl lite klipskare än så. Men det är ju inte helt orimligt att tänka sig att de finansierar annan verksamhet (lobbyverksamhet via t.ex. Timbro och andra tankesmedjor och PR-byråer) i syfte att få upp vissa frågor på dagordningen och lyfta andra åt sidan.
    > Dessutom är majoriteten av alla dagstidningar i Sverige, vilka är en del av näringslivet enligt min mening, borgerliga. Deras borgerligt präglade ledarskribenter, samhälls- och ekonomijournalister sprider ett budskap som når ut till och påverkar fler människor än någon LO-kampanj någonsin kommer kunna göra.

    Alla partier i den nuvarande regeringen har såvitt jag vet PR-byråer som hjälper dem med valkampanjerna. Det står var och en fritt att lobba för det ena eller det andra – förstår inte problemet, så länge det handlar om sakfrågor eller idédebatt.

    Dagstidningar är en handelsvara, och det står var och en fritt att läsa dem eller inte. Det är till och med så att du *betalar* för att läsa dem. Isf är det värre när vår Public Service TV får slagsida, den är ju förment neutral. Dessutom kompenseras tidningsinnehav av att journalistkåren i sin helhet svajar åt vänster.

    > Hela samhället är ju präglat av kapitalism och marknadsekonomi. Varenda centimeter i det offentliga rummet är kommersialiserat. Det pumpas ut reklam varje sekund för det “fria” och fantastiska marknadsliberala samhälle du och alla andra liberaler vill ha.

    Nu sätter du vagnen framför hästen, alternativt så blandar du äpplen och päron, eller möjligen bådadera.
    Liberaler är en homogen grupp ungefär i samma mån som ”socialister” är det, vilket gör svepande formuleringar rätt poänglösa. Det alla liberaler har gemensamt, är att de anser att det är den enskilda människan som skall ha makten över sitt liv inte samhället – hur man når dit är däremot föremål för debatt. Utpumpandet av reklam är snarare en följd av den frihet vi pratar om, än ett självändamålatt. Var och en är ju fri att försöka slå mynt av sina idéer. För att förstå vad jag menar så kan du ju fundera på hur absurt det skulle låta med subvention av reklam… Att det kan bli ”för mycket av det goda” har väl isf snarare att göra med att många vill att just deras idéer skall leva och frodas.

    > Det behövs inga näringslivsfinansierade reklamkampanjer som ger sitt stöd åt en borgerlig regering. Stora delar av det svenska folket har redan köpt den världsbild näringslivet och tokhögern står för:
    > “sköt dig själv; tänk på dig själv och din familj i första hand; misstro de sjuka och svaga – de fuskar säkert bara; misstro facket – de bara skor sig själva och gör inget för att hjälpa mig; osv.
    >
    > Du och alla andra i tokhögern har redna vunnit. Grattis!

    Så nu är jag en del av någon slags ”tokhöger”, tackar :D

    Låt mig omformulera världsbilden:
    Individuell frihet; eget ansvar; premiera driftighet; fri avtalsrätt, osv.

    ”Sköt dig själv (och skit i andra)” är en floskel som används flitigt för att svartmåla tanken om individuell frihet. Liberaler är varken mer eller mindre egoistiska än någon annan. I många kretsar finns ett starkt samhällsansvar som utmynnat i organisationer som till exempel Lions och Rotary.

    ”Tänk på dig själv och din familj i första hand” är mer av samma vara. Här skrivs det egna ansvaret om till något negativt. Det skulle då vara mer positivt på något sätt att överlämna plånbok och ansvar till farbror staten, och sen stå med mössan i hand och vänta på vår allmosa.

    ”Misstro de sjuka och svaga – de fuskar säkert bara”. Jag misstror varken sjuka eller svaga, däremot undrar jag hur det kommer sig att det en vanlig dag är någonstans mellan en och halvannan miljon som inte går till jobbet? Jag menar utöver den dryga miljon som inte har något. Vi får en situation där minoriteten skall betala för majoritetens försörjning, vilket är orimligt och destruktivt. Självklart skall det finnas stöd för sjuka och svaga, ingen skall behöva svälta ihjäl. Men det måste samtidigt finnas ett tydligt incitament att tillhöra kreditsidan snarare än debetsidan av ekvationen. Incitamentet är naturligtvis delvis av social natur, att man föredrar att jobba. Men också av ekonomisk natur, att det lönar sig att jobba. Speciellt viktigt blir det när det finns tydliga tendenser att en samhällsgrupp skapats och permanentats som inte jobbar, som inte vill jobba och där det inte är något negativt att inte jobba – till och med i några fall där det finns någon slags revolutionsromantik i att leva på andras pengar. Tycker du att det är att vara tokhöger, så är jag väl tokhöger.

  8. Skrivet 10 maj 2006 klockan 7:30 | Permalink

    Hej Marcus

    Jag tycker också att överlappningen LO – SAP är ett problem men…
    Så länge den \”vanlige\” LO-medlemmen inte orkar masa sig iväg på feckmöten kommer de aktiva att styra fackföreningen och den överväldigande majoriteten av de aktiva är socialdemokrater.
    Det är ett fasligt gnällande bland medlemmar över fackets agerande i olika sammanhang. Men LO är en demokratisk organisation där varje medlem kan påverka – bara man vill.

    Detta är en av många indikationer på en av de teser jag försöker bearbeta just nu:

    Människan är vare sig en rationell eller förnuftig varelse.

    Och överygelsen om människans ständigt förnuftsmässiga agerande är, som jag ser det, en av grundpelarna i det liberala tänkandet.

    Därmed inte sagt att jag har något bättre alternativ att komma med. Men jag tror att liberalismen bygger på en idealbild av mänskligheten, inte på hur hon verkligen agerar.

  9. Skrivet 10 maj 2006 klockan 18:02 | Permalink

    Tjena Classe!

    Nja, jag håller nog inte med om att människor i gemen är irrationella elle oförnuftiga. Jag tror nog snarare att problemet är beslutsunderlag och situation.

    Frågan är vad som är mest irrationellt: att jag sitter här och bloggar medan ungarnas pannkakor nästan bränner vid i bakgrunden, eller att någon säger att de skiter i att bry sig om alla delar av politiken – så att de får några timmar till familjen efter jobb och slit och skatteinbetalningar…

    Sett ur en större synvinkel kanske det är jag som är rationell, som gör något för att försöka förändra grottekvarnen. Men man kan lika gärna se mig som den oförnuftige som i något slags kostnad/vinst analys av mina aktiviteter inte inser att min insats för min familj är viktigare än den lilla påverkan jag kan ha på politiken…

    Sen är det väl så att rationalitet och förnuft är centrala tankar i liberalismen, men de får stå tillbaka för det mest centrala som är **den individuella friheten**. Det innebär även frihet att bete sig irrationellt och oförnuftigt, så länge man är beredd att ta konsekvenserna av sitt beteende.

  10. Erik
    Skrivet 13 maj 2006 klockan 11:21 | Permalink

    ???

  11. Skrivet 13 maj 2006 klockan 16:39 | Permalink

    Erik.

    Vad menar du med ???
    Eller är detta bara en ”testpost”?

  12. Skrivet 14 maj 2006 klockan 10:26 | Permalink

    Tja.. det var ju ingen kritik mot ditt agerande utan mer en tanke kring de medlemmar som klagar på LO utan att engagera sig…

    Men jag har inga färdiga svar… Ju mer jag försöker få struktur i någon form av verklighet desto fler blir frågorna.
    Jag bara undrar hur en varelse som människan som till stor del styrs av sina drifter och sitt undermedvetna, kan sägas vara rationell i sitt handlande. Fast det är klart detta ska naturligtvis inte tas som någon intäkt att begränsa den samhälleliga friheten.

    Jag bara undrar hur fri människan kan bli – oavsett samhällsystem?

  13. Skrivet 14 maj 2006 klockan 16:05 | Permalink

    Jodå, nog förstod jag att kritiken främst gällde LO-medlemmen som inte engagerar sig men ändå klagar.

    Vad jag försökte påpeka är att rationalitet inte alltid är så synlig som man skulle kunna tro…

    Och människan blir aldrig mer fri än hon gör sig, och det gäller oavsett samhällsystem. Hur fri står jag från de värderingar som präglat mig under min uppväxt? Hur fri står jag från att söka mina näras och käras gillande? Kan det till och med vara så att min liberalism är en reaktion på den progmiljö/proggtid jag växte upp i – är jag i så fall verkligt fri?

    Men, som jag ser det, om vi skapar ett system som i sig ger maximal frihet – då är anvaret vars och ens att göra sig själva fria.

  14. Skrivet 15 maj 2006 klockan 8:29 | Permalink

    Men är detta möjligt?
    Ja, jag ställer som vanligt frågor, ger inga bestämda svar.

    Maximal frihet måste ju i så fall innebära att friheten även inkluderar de faktorer som kan begränsa friheten… Annars vore ju inte friheten total.

    Alltså kan Gödels ofullständighetsteorem även appliceras på politiken???

    \”Inget \”tillräckligt starkt\” motsägelsefritt formellt system kan bevisa sin egen motsägelsefrihet.\”

    Dessutom…
    Beror människans ofrihet enbart på sammhällssystemet. När jag läser vad du skriver så ser jag hur Freud och liberalism blir två oförenliga storheter…

    /Clas

  15. Skrivet 15 maj 2006 klockan 11:20 | Permalink

    Då missuppfattade du nog en aning.

    Det jag sa var inte att människans ofrihet enbart beror på samhällsystem. Det jag sa var att samhällsystemet inte skall kringskära vår frihet i onödan, genom att till exempel fatta beslut å självständiga individers vägnar. Det är var mans (kvinnas) ansvar att göra sig själv fri – samhället kan bara lägga mer eller mindre hinder i vägen.

    Idag har vi till och med ett system som försöker lagstifta om frihet över huvudet på dem de gäller. Men kan man verkligen tvångslagstifta frihet? Har inte då samhället fjärmat sig från sina medborgare på ett sätt som i slutändan kanske uppnår ett delmål, men på bekostnad av medborgarnas delaktighet? En slags pyrrhus-seger.

    Är det inte också så att när samhällets styrsystem slutar vara styrsystem och blir åsiktsmaskineri, så slutar medborgarna vara självständiga individer och blir statsapparatens barn, som såväl fostras som tas om hand av samhället? Innebär inte det i förlängningen att det personliga ansvaret försvinner och därmed ytterst självständigheten? Klassisk top-down istället för bottom-up.

    Jag tror nog Gödel i stort sett har rätt, och blir automatiskt misstänksam mot de som säger sig ha hela svaret. För mig handlar det mer om ett holistiskt än en dekonstruktivt synsätt. Motsägelsefrihet är inte ett absolut krav, inte heller svar på alla problem, vad som istället är bärande är ur vilken rot blomman springer.

    Sett ur det perspektivet, så är den individualistiska tanken att alla har rätt att besluta över sitt eget liv och sina egna handlingar sprunget ur frihetens rötter, medan kollektivismen mer handlar om trygghet oavsett om det kostar frihet eller inte.

    Kapitalismen ger inte nödvändigtvis liberalism, men liberalism ger av nödvändighet kapitalism i någon form. Så fort man är överens om individens frihet och egna ansvar, så följer att individen är fri att förvalta sina egna resurser – till och med att förvalta dem idiotiskt.

  16. Erik
    Skrivet 20 maj 2006 klockan 11:51 | Permalink

    Erik.

    Vad menar du med ???
    Eller är detta bara en “testpost”?

    Jag fattade inte vad du menade när jag skrev ”???”.

  17. Skrivet 20 maj 2006 klockan 15:52 | Permalink

    > Jag fattade inte vad du menade när jag skrev “???”.

    Aha, sorry att jag inte greppade det, borde jag nog gjort.

    Nå, om det var posten precis innan som var luddig, så skall jag försöka vara lite tydligare. Clas och jag känner varandra sedan gammalt och har en tendens att sväva bort i rätt flummiga/filosofiska resonemang (välj den du föredrar ;) )

    Vad jag försökte säga är:
    Att medan det rationella tycks vara att engagera sig och utnyttja den demokratiska möjligheten att försöka påverka sin situation, så kan man inte säga att motsatsen är irrationell om man inte har hela bilden.

    Så kan till exempel en hårt arbetande familjeförsörjare helt rationellt besluta sig för att familjen är långt viktigare än om facket fattar ett och annat korkat beslut.

    Och jag som ägnar tid åt min blogg, trots att mina åsiktsspyor inte ger mig en krona i plånboken, kan mycket väl sägas vara irrationell. Jag försöker iofs påverka, men det skulle kanske vara mer rationellt att ägna den tiden åt min familj, eller min egen plånbok.

    Hoppas det var tydligare, trots att det blev lite långrandigt.

  18. Skrivet 27 november 2006 klockan 20:44 | Permalink

    marcus…..

    pankkakorna brinner…..

    jag tror att ni få acceptera att ni tänker annorlunda…..inte så enkelt, eller?

    kramar
    du vet vem.

Skriv en kommentar

Din epostadress delas eller publiceras aldrig Obligatoriska fält är markerade med *

*
*

Du kan använda dessa HTML-taggar och attribut:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Vill du infoga Youtube-klipp kan du använda: [youtube url=klippadress]
Klippadressen kan vara antingen adressen från objektkoden, eller adressen till klippets youtube-sida.

CommentLuv badge

  • Christian Engström, din röst i EU
  • bli medlem, förnya medlemskap
  • Arkiv

  • Kommentarer

  • Twingly Blog Search link:http://www.fridholm.net/ sort:published Nya länkar hit
  • Inlägg

    • Jag orkar fan inte med alla jävla kappvändare
      Feb 6, 2012
      Jag har oerhört mycket lättare att acceptera människor som ärligen inte har samma åsikt som jag själv, men som visar intern konsekvens och principfasthet. ...
    • Korruption och arrogans
      Jan 10, 2012
      Det krävs ett ganska absurt mått av arrogans för att få för sig att hantera ett internationellt fenomen som Twitter som om det vore en amerikansk nationell angelägenhet och inget annat. ...
    • Världens viktigaste rörelse
      Dec 4, 2011
      Årets viktigaste möte i Sverige. Det var Ung Pirats politiska konferens i Norrköping i helgen, åtminstone om man får tro avslutningstalaren, den legendariske IT-entreprenören Jonas Birgersson. ...
    • Allt eller inget
      Dec 4, 2011
      Min relation till Åsa Lindeborgs texter och ställningstaganden i framför allt Aftonbladet har inte precis varit oproblematiska genom åren. ...
    • Ett lackmustest för nya ställningstaganden
      Dec 3, 2011
      Så har Ung Pirats politiska konferns satt igång. Många unga och några gamla pirater från hela landet, samlade en helg i Norrköping, för att diskutera hur partiet skulle kunna bredda sin politik. ...
    • Grattis Rick!
      Nov 28, 2011
      Så har det hänt, en pirat har kommit in på en lista över världens 100 viktigaste tänkare. ...
    • Snart kanske det är vi som sitter där mellan två stolar ...
      Nov 22, 2011
      I en serie både underhållande och tänkvärda blogginlägg visar Anna Troberg hur illa det kan gå när man försöker sitta på två stolar samtidigt i politiken. ...
    • Tankefel om tankefel
      Nov 16, 2011
      Per Strömberg sågar rapporten "Svenskarna och internet" och det faktum att Anna Troberg använde den i ett inlägg idag. ...