Plusjobb eller ungdomsavtal
Hittat på Federleys blogg.
Kommentarer borde egentligen inte behövas, men…
Lite tillägg till jämförelsen bara för den goda sakens skull:
Plusjobb kostar skattebetalarna pengar, ungdomsavtal kostar inte en krona mer än nuläget.
Plusjobb ger inga skatteinkomster, ungdomsavtal ger samma skatteinkomster som vanlig anställning.
Plusjobb kräver inte personligt ansvar eller engagemang, ungdomsavtal närmast kräver det.
Plusjobb skapar fler bidragszombies, ungdomsavtal skapar fler skattebetalare.
Men det förstås… Bara staten får ju nonchalera det heliga LAS - amen.
Skrivet fredagen den 7/4 2006 kl: 20:13,
Kategori: Politik, Dagsfrågor.
Gillade du artikeln kan du prenumerera på nya artiklar.
Eller prenumerera på kommentarer via RSS
Du kan också skriva en kommentar, eller göra en trackback från din sajt.
2 kommentarer till “Plusjobb eller ungdomsavtal”
Skriv en kommentar
- Blind Höna
- Subjektiv.se
- mymarkup.net
- Flykten från ankdammen
- Per Dahlberg
- Sänd mina rötter regn
- Awful Souls
- Suburbia
- Linander tycker
- Clas Kristiansson
- Kommisarie Curiosa
- 1001 erfarenheter
- LouiseP
- Anders Gardebring
- Johan Norberg
- Konsum
- Kalles elaka fotoblogg
- Bloggen Bent
- Frihet, fildelning och feminism
- Attila
- Sakine
- Magnus Blogg
- Gudmundson
- Enligt min humla
- Erik Laakso, på uppstuds.
- Ekelunden
- Hultins tankegång
- Ge oss ett val
- ProMemorian
- Dick Erixon
- Kulturrevolution
- Ministry of Truth
- Alla Dessa Dagar
- Dyslesbisk
- Federleys Metroblogg
- Daniel Ekman (subjektiv)
22/4 -2006 20:55
Har själv börjat på ett s.k plusjobb o jag kan bara instämma, att hitta på arbetsuppgifter, göra det konstgjort o hela tiden bara hjälpa till vad är det för anställning, tänk att slösa så med pengar, ska bort från detta så fort som möjligt. Är man dessutom i aktivitetsgarantin så är det kört man har ingenting att falla tillbaka på, är i klorna hela hela tiden. Fram med riktiga jobb, vilken skandal…
24/4 -2006 14:01
Du sätter fingret på en av de viktigaste poängerna/farorna med plusjobb, aktivitetsgaranti och liknande lösningar.
De har en tendens att fungera som storvaruhusens one-size-fits-all vantar och mössor - det vill säga oavsett om de passar eller inte finns inga andra alternativ att tillgå.
Här hittar vi en kombination av bekvämlighet, uppgivenhet och beting att hyffsa statistiken. Det är bekvämt att ha en sanktionerad lösning, då slipper man anstränga sig och försöka hitta en mer konstruktiv väg vidare. Det är lätt att ge upp som arbetsförmedlare, när anställningsklimatet verkligen inte gynnar utsatta grupper. Dessutom ser det bra ut i statistiken och man slipper kritik ovanifrån ifall man snabbt får ut personen i sysselsättning.
Observera att jag sa sysselsättning, det är inte ett jobb. Skulle det vara ett jobb, så skulle det vara RIKTIGT ILLA att utnyttja ungdomar med så dåliga villkor…
Det som jag finner mest tragikomiskt är att sossarna slår sig för bröstet och pekar finger högerut, när de själva inte kan komma på något bättre än detta.