Antipirater

Clas, en av mina vänner och besökare noterade en [artikel i Ny Teknik](http://nyteknik.se/art/40895) om en spansk universitetslärare som blev sparkad efter att ha föreläst om lagliga användningsområden för fildelningsteknik.

>Enligt Jorge Cortell sparkades han efter påtryckningar från antipiratorganisationer som hotade universitetet med en razzia där de skulle leta efter datorprogram som universitetet inte hade licenser för.
Enligt Jorge Cortell är fildelningsdebatten i Spanien mycket infekterad.

I Spanien har antipiratorganisationerna gått ut i pressen och påstått att själva fildelningsprogrammen och protokollen skulle vara olagliga…

Jag hittade även [en annan artikel](http://nyteknik.se/art/41083) om [vår svenska Antipiratbyrå](http://www.antipiratbyran.se). Som dragit öronen åt sig efter det att Datainpektionen börjat granska deras loggning av IP-nummer i fildelningsnätverk.

Antipiratbyrån är själva under granskning alltså, men det hindrar dem inte från att [slå på stridstrumman]() mot t.ex. Jonas Birgersson, som kommenterar så här (urval):

> -Det är djupt integritetskränkande att en organisation som Antipiratbyrån rotar i folks privatliv, använder sig av agenter och uppmuntrar till angiveri, svarar Jonas Birgersson med klar syftning bland annat på Bahnhof-razzian.

-Antipiratbyråns kampanj kommer inte att sälja en enda mer skiva eller film. Däremot tvingar den oss att inte registrera mer än vi får och samtidigt försvåras polisens arbete.

-Henrik Pontén väljer ett dåligt byte om han vill undvika en diskussion om de här frågorna. Dessutom är det hans verksamhet som just nu granskas av myndigheterna, inte operatörernas, säger Jonas Birgersson.

Piratbyråns vapenskrammel handlar naturligtvis om att testa vart lagens gränser går, och hur lagen kan användas för att uppnå deras syfte – att stänga fildelningsnätverken och få oss att sluta ladda ner olagliga filer. Ur någon slags laglig synvinkel är det bra, det måste framgå vad lagen egentligen betyder. Särskilt viktigt blir det i nuläget där en ordrik och snårig lag är det enda vi har. Det kommer inte att förändras av de nya tilläggen som skall börja gälla i sommar, snarare tvärtom. Vi behöver därför raka rör, var går gränserna?

Däremot vill jag lägga in en brasklapp om att den moraliska diskussionen måste tas tillbaka av oss vanliga Internetanvändare. Det är livsfarligt när organisationer som Antipiratbyrån och deras nemesis Piratbyrån blir de enda som hörs. Båda parter har naturligtvis poänger men de är båda diskvalificerade ur någon slags moralisk synvinkel. Den ena för att de företräder särintressen och använder tveksamma metoder, den andra för att de inom leden har folk som helt vill avskaffa upphovsrätten.

Vi kan se konsekvenserna av att låta organisationer som Antipiratbyrån få ensamrätt på att definiera normerna, då hamnar vi i den spanska situationen där inte ens universiteten vågar stå på sig mot dem. Det kan med andra ord få följden att den fria debatten stryps. Att å andra sidan visa nonchalans mot frågeställningen gör att vi riskerar att bli en internationell paria. Det kan även locka hit diverse inte helt trivsamma element som vill utnyttja vår oförmåga att stifta och upprätthålla lagar.

Vår integritet är något av det viktigaste vi har, det är en av grundstenarna för vår frihet. Antipiratbyråns beteende angriper denna och står vi tysta har vi innan vi vet ordet av förlorat denna grundläggande rättighet. Bodström har såvitt jag kan se ännu aldrig fattat ett beslut eller tagit ställning för denna allmänna rätt. Vi har med andra ord inget skydd att vänta från den socialdemokratiska regeringen. Sådant skydd kan vi heller inte förvänta oss av någon regering om vi inte för upp frågan på dagordningen.

Så länge vi håller tyst kan vi nog förvänta oss att få se fler tillslag av Antipiratbyrån. Tillslag som närmast för tankarna till någon halvdålig agentfilm.

6 svar på ”Antipirater”

  1. En av mina sista artiklar, innan jag drabbades av skrivkramp, var i spelbranschens tidning, ”Manual” där jag varnade för Antipiratbyrån och framför allt dess metoder. Detta var när organisationen var nybildad och jag såg med fasa hur de satte sig över all lagstiftning och strävade efter att låta ändamålen helga medlen.
    Det lär vara fult att säga ”Vad var det jag sa” men i detta fallet så tänker jag frossa i att ha fått rätt.

    Annars så är min tanke att upphovsrätt är en produkt av industrialismen. Inte fick Mozart eller Bach upphovsrätt till sina verk. Industrisamhället beöver något bättre än ett gammalmodigt system som upphovsrätt. Låt oss sluta gnälla om hur bättre det var för. Låt os gnugga våra geniknölar och komma på något som fungerar.
    Då kan vi se tillbaka om 20 år på år 2005 och även då säga; Vad var det jag sa.

  2. Ja Clas.

    Problemet är att vi har en situation idag där vi brottas med upphovsrätt och patentfrågor. På ena sidan skranket står det som vill ha betalt för sitt arbete och på andra sidan de som vill ha ett fritt informationsflöde.

    Upphovsrätten borde i sig räcka och göra mjukvarupatent och processpatent överflödiga, det borde också hindra den våg av idiotiska rättsprocesser i patentfrågor som drabbat de som inte motat olle i grind. Men det kräver att det finns ett upphovsrättsskydd – **eller motsvarande**.

    Problemet med Antipiratbyrån och deras gelikar är att de blandar äpplen och päron. De företag och organisationer de företräder påstår att de förlorar pengar på fildelare, men jag har fortfarande inte sett en *trovärdig* undersökning som pekar på detta. Tvärtom verkar nedladdningen snarare fungera som gratisreklam, vilket även om inte heller det har bevisats ännu ändå stämmer väl med den traditionella vikten av att ens material spelas i radio/TV. En fristående undersökning som varken inititeras av den ena eller andra sidan skulle vara mycket intressant att se.

    Det upphovsrätten främst bör skydda mot är att någon slår mynt av annan persons ansträngning utan tillåtelse eller ersättning. Så den som kopierar och säljer, eller som utan lov tar annans kod eller material och använder som sitt eget i vinstsyfte – den personen/organisationen bör sanktioneras. Medan Kalle i Kullabo som laddar hem Star Wars III och Photoshop CS, och som sedan kommer att se filmen på bio (när den väl kommer till Kullabo) och som aldrig skulle ha råd med Photoshop ens om det kostade hälften av vad det faktiskt gör idag inte är en förlust varken för Lucasart Ent. eller Adobe.

  3. Vi är av samma åsikt
    Men kanske om man började fundera i termer av att \”det som vill ha betalt\” i stället för \”det som vill ha betalt för sitt arbete\”.
    Tycker spelbranschen har löst detta på ett smart sätt med onlinespel.
    Medan musikbranschen kanske måste lära sig att tänka i nya banor. En bra artikel finns på:
    [usatoday.com](http://www.usatoday.com/tech/columnist/kevinmaney/2005-05-03-music-piracy-china_x.htm)
    Kontentan är att Artisten, inte CD:n är slutprodukten.
    Naturligtvis inget uttömmande svar men en hänvisning om vilken riktning musikbranschen ska gå för att bli lönsam.

  4. Som jag nämnde i [inlägget om upphovsrätt och liberalism](/2005/05/31/upphovsratt-och-liberalism/) så tycker jag musikindustrin verkar hävda någon slags gudagiven rätt att tjäna pengar på plast.

    Jag anser att de, tyvärr ofta liberala, debattörer som påstår att musikerna skulle sluta producera musik om vi inte lägger oss platta inför RIAA, IFPI, Antipiratbyrån med flera pratar i nattmössan. De tänker inte längre än näsan räcker och blir förblindade av äganderättsfrågan på bekostnad av att kritiskt titta på affärsmodellen.

    Framtiden är ljus för musiker i gemen, kanske ljusare än på länge – de är inte längre hundraprocentigt beroende av bruna tungor eller bonntur för att komma ut till en bredare publik.

  5. Såg något intressan för ett par veckor sedan. Sofia Karlsson, denna gudabenådade tolkare av Dan Andersson, sjöng på Liseberg.
    Efteråt sålde hon sin CD… Jag uppskattar att hon sålde c:a 100 ex. Och det är mycket för en vissångare.
    Tror att när det gäller bred musik och schlagers kan CD:n fungera som reklam för konserter – som då blir huvudprodukten.
    Medan i smalare musik som visa, jazz, folkmusik kan CD:n bli en extra bonus för åskådarna. Outtalat är det ju redan så. Men CD:n blir då inte en inspelning, utan ett minne av en konsert. Med en signering, naturligtvis.
    Jag ser en framtid där det inte är självklart att processen ska vara att: spela in CD -> promota med konsert -> sälja CD-skivor.
    Förmodligen kommer allt att ingå i en organisk helhet. Speciellt när man efter en konert kan köpa snabbproducerade skivor av den konsert man just besökt. etc… etc…

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.